fascism (italienska fascismo, av fascio, egentligen ’spöknippe’, se vidare fasces), italiensk politisk massrörelse, grundad och ledd av diktatorn Benito Mussolini och präglad av förakt mot demokratin, vurm för den nationella revolutionen

(31 av 216 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Fascismen i Italien

Som politisk rörelse framträdde fascismen först efter första världskriget. Vissa rötter kan dock spåras tillbaka till 1800-talets senare del, till de så kallade fasci, revolutionära kampgrupper inom arbetarrörelsen, exempelvis de sicilianska lantarbetarnas fasci revoluzionari. Mussolini var själv ursprungligen socialist men bröt 1914 med sitt parti och slöt sig till de nationalister som krävde Italiens inträde i kriget på ententens sida.

I mars 1919 grundade han i Milano de första

(69 av 491 ord)

Fascismen i andra länder

Den italienska fascismen väckte tidigt positivt intresse runt om i världen, främst för sin förmåga att disciplinera fackföreningarna och hålla tillbaka kommunismen. Den kom också att verka som inspirationskälla för liknande rörelser i andra länder. Det mest kända exemplet är den tyska nazismen, som dock

(45 av 320 ord)

Fascismens idéer

Fascismen saknade en genomarbetad ideologi. Dess inställning var utpräglat antiintellektualistisk, den hyllade instinkten och handlingen på bekostnad av det småborgerligt kalkylerande förnuftet. Myten, inte partiprogrammet, var det som skulle egga till handling, och myten behövde inte vara sann för att fungera.

Först 1931 gav

(44 av 313 ord)

Teorier om fascismen

Den vetenskapliga diskussionen kring fascismens väsen och om orsakerna till dess uppkomst har varit och är omfattande. Marxistiskt inspirerade teoretiker har vanligen betraktat fascismen som ett medel för kapitalägarna att i kritiska lägen försvara sina maktpositioner. De kan

(38 av 265 ord)

Medverkande

  • Klas-Göran Karlsson
  • Lars-Arne Norborg

Litteraturanvisning

Henrik Arnstad, Älskade fascism: De svartbruna rörelsernas ideologi och historia (2013);
David Baker, Ideology of Obsession: A.K. Chesterton and British Fascism (1996);
R.J.B. Bosworth (redaktör), The Oxford Handbook of Fascism (2009);
Simonetta Falasca-Zamponi, Fascist Spectacle: The Aesthethics of Power in Mussolini’s Italy (1997);
Emilio Gentile, Politics as Religion (engelsk översättning 2006);
Victoria de Grazia, How Fascism Ruled Women: Italy, 1922–1945 (1992);
Roger Griffin, The Nature of Fascism (1993);
Roger Griffin, Modernism and Fascism: The Sense of a Beginning under Mussolini and Hitler (2007);
Walter Laqueur, Fascism: A Reader’s Guide (1976);
George L. Mosse, The Fascist Revolution (1999);
Ernst Nolte, Der Faschismus in seiner Epoche (1963);
H. Poulsen, Fascisme og nazisme 1919–1945 (1980);
Robert O. Paxton, The Anatomy of Fascism (2004);
Jeffrey Schnapp, Staging Fascism (1996);
Robert Soucy, French Fascism: The Second Wave, 1933–1939 (1996);
M. Sznajder & M. Asheri, The Birth of Fascist Ideology (1994);
Herbert Tingsten, Nazismens och fascismens idéer (1965).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fascism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fascism