Geologin började bli en självständig vetenskaplig disciplin först mot slutet av 1700-talet, då också termen fick sin nuvarande innebörd. Geologiska frågor hade dessförinnan behandlats inom geografin och kallades ibland geognosi eller geogoni. Ännu på 1600-talet och i början av 1700-talet sågs geologiska processer i skenet av Bibelns skapelseberättelse. Det ansågs

(50 av 356 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

1800-talet och framåt

Vid 1800-talets början hade geologin utvecklats till en modern vetenskap, men det betydde givetvis inte att alla viktiga frågor var lösta. Traditionell geologihistoria har beskrivit läget som en strid mellan olika skolor. De som ansåg vattnet vara den viktigaste orsaken till geologiska bildningar har kallats neptunister, med Abraham Gottlob Werner som främsta namn, medan de som framhöll vulkanerna benämnts vulkanister, med James Hutton som ledare. En annan strid har beskrivits ifråga om hastigheten i den geologiska utvecklingen. De som i

(80 av 654 ord)

Sverige

Den förste som sökte skapa sig en helhetsbild av Sveriges geologi var Urban Hjärne, som 1694 utsände frågeformulär om bl.a. geologiska processer. I de kommenterande svar han publicerade (1702, 1706) finns vid sidan av detaljiakttagelser en helhetsbild av

(38 av 265 ord)

Medverkande

  • Tore Frängsmyr
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Geologins historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/geologi/geologins-historia