Historia
Grekiska är belagd i Grekland genom bevarade texter från cirka 1200 f.Kr. Trots att det är ett centumspråk (se
(19 av 132 ord)Antiken
Grekiska var under antiken splittrad på ett stort antal dialekter. Dessa sammanförs i fyra grupper: joniska, aioliska (eoliska), arkadisk-cypriska och västgrekiska (med undergrupperna doriska och nordvästgrekiska). Dialekterna användes både som lokala umgänges- och förvaltningsspråk och som överregionala litteraturspråk. Typiskt för språksituationen inom litteraturen var att de olika litteraturgenrerna använde sinsemellan
(50 av 357 ord)Bysantinsk och osmansk tid
Grekiska var det dominerande språket i det bysantinska riket. Den levde vidare efter Konstantinopels fall och blev ett sammanhållande band för greker inom och utom Osmanska riket. Språkområdet inskränktes
(29 av 207 ord)1800-talet
Behovet av ett nationalspråk blev starkare i slutet av 1700-talet, då den grekiska nationalkänslan stärktes, och i synnerhet då kampen mot det osmanska riket började på 1820-talet. De förslag till lösningar som framlades avspeglar olika folkgruppers oförenliga intressen. Den grekiska adeln i Konstantinopel, vilken hade ekonomisk och diplomatisk makt, använde sig av den lärda varianten av språket.
(57 av 405 ord)1900-talet
Dimotikin vann dock så småningom terräng. 1917 antogs den som undervisningsspråk i folkskolan, och då utgavs de första läroböckerna i denna språkform.
(22 av 156 ord)