gruvteknik, metoder att bryta och utvinna malm och mineral. Beträffande dagens

(11 av 19 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Gruvhistoria och teknikutveckling

Alltsedan urminnes tider har människor av olika anledningar brutit berg. Efterfrågan på flinta till stenåldersverktyg gav upphov till gruvdrift redan för 17 000 år sedan. Metallgruvor, ofta koppar, är kända från ca 5 000 år

(35 av 231 ord)

Brytningsteknik

Fram till modern tid var tekniken för bergets brytning enkel, oftast användes kilning eller tillmakning. Tillmakning innebär att berget hettas upp av eld och spricker sönder efter vattenbegjutning. Sprängning med krut infördes först i sen medeltid – i Sverige inte förrän på 1600-talet – och dynamiten började användas under sent 1800-tal. Först då uppstod behovet av borrhål, som in på 1900-talet borrades för hand.

För att underlätta borrningsarbetet började borrningstekniken mekaniseras under 1900-talets första decennier.

(75 av 535 ord)

Medverkande

  • Gunnar Almgren

Litteraturanvisning

Ulf Eriksson, Gruva och arbete: Kiirunavaara 1890–1990 1–4 ( 1991);
Staffan Hansson, Från Nasafjäll till SSAB ( 1987);
G. Lundkvist, ”Den industriella utvecklingen 1900–1975” i Skelleftebygdens historia 1980;
N. Meinander, Gränges: En krönika om svensk järnmalm ( 1968);
B. Serning m.fl., De mellansvenska järnmalmsgruvorna 1930–1980 ( 1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gruvteknik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gruvteknik