Gustav Vasa
Gustav Vasa (egentligen Gustav I), född troligen 12 maj 1496, död 29 september 1560, svensk kung 1523–60, son till Erik Johansson Vasa och Cecilia
(24 av 169 ord)Vald till kung
Gustav Vasa framstod snart som ett samlande namn i det fortsatta frihetskriget mot Kristian II och de svenska unionsvännerna. I augusti 1521 valdes han vid ett herremöte i Vadstena till riksföreståndare. I de fortsatta rent militära operationerna tog han ingen personlig del, men skapade genom stöd från
(47 av 329 ord)Reformation och stärkt kungamakt
Det är osäkert om Gustav Vasa redan från början hade haft något utstakat program för sitt inrikespolitiska agerande, men efter hand kan tydligt skönjas konturer av en politik som bär den starka kungamaktens signum. Sedan unionen försvunnit som politiskt alternativ var det lättare att förmå adeln att sluta upp bakom kungamakten och bryta den gamla rådsaristokratiska alliansen med kyrkan.
För såväl Gustav Vasa som adeln och de ofrälse framstod kyrkans rikedomar som ett lämpligt beskattningsobjekt, då kronans bristande resurser gjorde
(80 av 626 ord)Uppror i Dalarna och Småland
Gustav Vasas behov av att binda högadeln fastare till sin politik framträdde tydligt under 1530-talet, då han agerade i nära samverkan med rådet och ibland kallade adeln i dess helhet till herremöten för att få sina beslut förankrade. Äktenskapet med Margareta Leijonhufvud, ingånget 1536 sedan
(45 av 318 ord)Arvrike införs
Av stor betydelse blev den riksdag som sammankallades till Västerås 1544 och som genom arföreningen (se Västerås arvförening) slog fast att Sverige numera var ett arvrike. Riksdagen bekräftade även de förändringar som hade genomförts vad gäller kyrkans ställning
(38 av 267 ord)Typisk 1500-talsfurste
Vid sin död 1560 lämnade Gustav Vasa efter sig ett rike väl samlat under en stark och personligt färgad centralmakt; han framtonar som
(23 av 162 ord)