inlärning, i vid mening den process hos människor och djur som i samspel med omvärlden aktivt upplever denna varvid upplevelser och erfarenheter påverkar beteendet och modifierar detta. Ändringarna avser

(29 av 205 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inlärningsteorier

Inlärningsprocessen har sedan Aristoteles varit föremål för stort intresse bland filosofer, men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som systematiska och experimentella studier av denna process inleddes. Numera studeras inlärning inom många olika vetenskapsgrenar. Inom inlärningspsykologin har stort intresse riktats mot områden som verbal inlärning, motorisk inlärning, perceptuell inlärning och social inlärning.

Inlärningsförlopp redovisas ofta i form av inlärningskurvor. Om prestationen (t.ex. antalet rätta svar) i en inlärningsuppgift registreras för varje repetitionstillfälle erhålls ofta en negativt accelererad kurva,

(80 av 637 ord)

Medverkande

  • Bo Molander
  • Torsten Husén

Litteraturanvisning

G.H. Bower & E.R. Hilgard, Theories of Learning (1981);
L.B. Resnick, Knowing, Learning and Instruction (1989);
D.E. Rumelhart & J.L. McClelland, Parallel Distributed Processing (1986);
B. Schwartz & S. Robbins, Psychology of Learning and Behavior (14:e uppl., 1995).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, inlärning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inlärning