jakt, avsiktlig handling som syftar till att fånga eller döda vilt.

(11 av 47 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Svensk jakt i dag

(1 av 1 ord)

Svenska jaktmetoder

Vid all jakt ställs två oeftergivliga krav, varav det ena lagfäst, vilken jaktmetod man än väljer och vilken viltart som jakten än avser: jakten ska bedrivas så att

(28 av 195 ord)

Skyddsjakt

I jaktlagstiftningen finns bestämmelser om jakt i syfte att förebygga skador

(11 av 77 ord)

Jaktetik

I jaktlagstiftningen finns ett antal bestämmelser som reglerar jakten och jaktutövningen. Det finns också ett antal oskrivna regler som

(19 av 132 ord)

Jägarna

I Sverige finns ca 300 000 jägare, vilka årligen ägnar ca sju miljoner dagar åt jakt och viltvård. Den av regeringen 1977 tillsatta Jakt- och viltvårdsberedningen lät göra en omfattande undersökning av de

(33 av 226 ord)

Utbildning

Den svenska jägarutbildningen har gamla anor. Redan när Svenska jägareförbundet bildades

(11 av 57 ord)

Jaktens organisation

Riksdagen beslutar om jaktlagen medan regeringen fastställer bland annat jaktförordningen, inklusive jakttider, och beslutar om de

(16 av 113 ord)

Finansiering

Jakten, viltvården och viltforskningen finansieras till övervägande del genom avgifter, frivilliga

(11 av 69 ord)

Jaktlagstiftningen

Jaktlagstiftningen består inte bara av den jaktlag (1987:259) som riksdagen antagit. Till lagen hör också en jaktförordning (1987:905) som beslutats av regeringen, den jaktkungörelse som Naturvårdsverket utfärdat och lagen

(29 av 201 ord)

Den svenska jaktens värden

Från att tidigare ha varit ett viktigt näringsfång, ofta som ett komplement till jord- och skogsbruket och ett

(18 av 126 ord)

Svensk jakthistoria

Mycket litet är känt om jakten i Sverige från stenålder och fram till tidig medeltid. Arkeologiska fynd visar dock på ett mycket rikt urval av jaktbyten redan under den tid då renjägare från kontinenten följde de vandrande hjordarna av renar i den vikande inlandsisens spår.

Först genom landskapslagarna

(48 av 336 ord)

Jakt ur etnografiskt perspektiv

Jakt har varit en viktig komponent i de flesta försörjningssystem. I ursprungliga samlarsamhällen utvecklades den förmodligen ur insamlingen. Vilda växter kompletterades då först med insekter, blötdjur, larver och ägg, senare med döda djur. Kött var inte det enda, kanske inte ens det första, som djurkropparna utnyttjades för. Päls och skinn användes till kläder; tagel, senor och tarmar till att

(59 av 419 ord)

Redskap och metoder

Den troligtvis ursprungliga formen av jakt bedrivs fortfarande i en del jägar- och samlarsamhällen. I denna typ av jakt är specialiseringen näst intill obefintlig och metoder och redskap alltid desamma: när ett villebråd dyker upp springer man ifatt det eller ställer det med hjälp av hund; först i ett andra skede dödas det. Redskapen som används är ofta inte vapen utan till exempel grävkäppar eller klubbor. Även då spjut eller pilbåge används är avsikten huvudsakligen att skada och fördröja djuret

(80 av 746 ord)

Svensk jakt ur etnologiskt perspektiv

Förutsättningarna för jakt och djurfångst har i Sverige av ålder varit starkt skiftande. Nordsveriges vidsträckta ödemarker och skogsområden har erbjudit jaktmarker av sådan rikedom att regleringar knappast ansetts behövliga i äldre tid, inte heller praktiskt genomförbara, medan jakten i Mellan- och Sydsverige tidigt begränsades på olika sätt. Särskilt den så kallade regalrätten (se regale), konungens ensamrätt till ”högdjuren” älg,

(59 av 414 ord)

Redskap och metoder

I den svenska folkliga jakten har en mångfald fångstredskap har utnyttjats, varav flertalet till sin typ varit kända sedan förhistorisk tid och använts över stora delar av världen. Här berörs några metoder och redskap ur svenskt perspektiv.

Fallgropar har brukats för större djurarter, som älg, vildren, varg och så vidare. Groparna hade ofta spetsiga pålar nedslagna i bottnen, och

(59 av 420 ord)

Jakten i svensk folklore

Ett grundläggande begrepp var uppfattningen om jakten som en begränsad tillgång, ett nollsummespel, där en jägare genom olika åtgärder kunde tillskansa sig en större del av den gemensamma jaktlyckan, något som

(31 av 217 ord)

Medverkande

  • Curt Nordström
  • Jan-Åke Alvarsson
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Nils Nilsson

Litteraturanvisning

K. Birket-Smith, Kulturens Veje 1 (3:e upplagan 1966);
S. Ekman, Norrlands jakt och fiske (1910;
faksimiluppl. 1983); R. Kjellberg, Den svenska jakten i litteraturen (1991);
R.L. Lee & I. DeVore (utgivare), Man the Hunter (1968);
R. Müntzing, Svensk jaktlitteratur 1–2 (1928–35);
T. Schreeber von Schreeb, Svenska jaktens litteratur intill år 1900 (1920;
tillägg och kommentarer 1958); E.R. Service, The Hunters (2:a upplagan 1979);
C.-H. Tillhagen, Jaktskrock (1985);
C.-H. Tillhagen, Allmogejakt i Sverige (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, jakt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jakt