(Se även artiklar om de flesta av de här nämnda företeelserna.)

Som julens förelöpare var adventstiden föga uppmärksammad i folkseden, där i stället särskilt Anna-, Lucia- och Tomasdagarna (9, 13 respektive 21 december) spelade en roll som tidpunkter för olika stadier i julförberedelserna (lutfiskens blötläggning, julgrisslakten, julmarknader m.m.). Jämför lillejul.

Medeltidens spår i våra jultraditioner är kanske mest märkbara i julmaten, där bruket att äta fisk på julaftonen liksom namnet ”dopparedagen” kan härledas ur den romersk-katolska tidens julfasta, som möjligen

(80 av 702 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Nils-Arvid Bringéus
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Julen i svensk folklig tradition. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jul/julen-i-svensk-folklig-tradition