julmat
julmat utgör – som för det mesta när det gäller föda med rituella aspekter – ett mycket ålderdomligt inslag i helgtraditionen. Där fortlever ännu in i vår
(27 av 188 ord)Maträtter
Julens myckna fläskmat – skinka, syltor, korvar, revbensspjäll osv. – är en följd av att man under självhushållets tid året runt var hänvisad till rätter som var lagade av insaltat kött. För julhelgen brukade man emellertid vid höstens storslakt spara någon eller några grisar som slaktades strax före jul, ofta på luciamorgonen. Deras kött kunde under julen förtäras i färskt skick, vilket var en högt skattad delikatess. ”Julskinkan” hörde dock inte hemma här. Skinkorna brukade nämligen i bondehushållen ofta
(79 av 562 ord)Gotter
Hasselnötter och äpplen har gammal hävd som julgotter, och nötterna fungerade
(11 av 66 ord)Drycker
Den äldsta skandinaviska benämningen på julfirande var att ”dricka jul”, och för den termen har det funnits täckning långt in i vår egen tid.
Julölet borde vara av bästa kvalitet, och i norska medeltidslagar fanns
(35 av 243 ord)Folklore kring julmaten
Den mat som lagats till julen kunde genom förknippningen med denna helg sekundärt tilläggas övernaturliga egenskaper och särskild kraft. Av julbrödet
(21 av 148 ord)