Kanada, Canada, stat i Nordamerika; 9,97 miljoner km2 (varav 9,2 miljoner är landareal), 40,1 miljoner

(15 av 119 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Kanada består av Kanadensiska skölden, ett slätt- och platålandskap som omsluter Hudson Bay och sträcker sig till Klippiga bergen i väster. På gränsen mellan skölden

(25 av 174 ord)

Administrativ indelning

Kanada är en federation bestående av tio provinser och tre territorier.

(11 av 45 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Kanadas landyta omfattar två femtedelar av hela Nordamerika. Den är i stort sett utformad som ett stort, centralt bäckenområde med högländer i periferin, särskilt i väster. Kärnan i denna landmassa är en urbergssköld med en sänka i mitten, som intas av Hudson Bay. Ett flertal större landformsregioner kan urskiljas.

Den kanadensiska skölden omfattar omkring hälften av landets areal och utbreder sig med slätter och platåer runt om sänkan med Hudson Bay. Den prekambriska berggrunden har medverkat till att ge stor

(80 av 682 ord)

Klimat

Kanada har en kalltempererad klimattyp, utom i en smal zon längs Stilla havet som har varmtempererat klimat samt ett område i nordväst som har polarklimat. Vintern

(26 av 183 ord)

Växt- och djurliv

Den kanadensiska naturen påminner mycket om den vi möter i Sverige. Många arter är också identiska eller åtminstone närstående våra, men Kanada är generellt sett mer artrikt. Det finns cirka 185 arter däggdjur, 550 fågelarter (inklusive icke häckande), nästan 40 arter kräldjur och 35 arter groddjur.

Väster

I sydvästligaste Kanada ligger Vancouverön, en av landets mest kända destinationer. Varje år besöker miljontals människor ön för att uppleva den unika naturen. Mest berömt är Clayoquotsundet med sina tempererade regnskogar av douglasgran

(80 av 1494 ord)

Naturskydd

I Kanada fanns 2009 40 nationalparker, varav tre var marina parker. Störst var Wood

(14 av 100 ord)

Befolkning

Kanada har en genomsnittlig befolkningstäthet av 4 invånare per km2, men befolkningen är mycket ojämnt fördelad. Mer än hälften bor i ett relativt litet område vid Stora sjöarna och Saint Lawrencefloden, i de södra delarna av provinserna Ontario och Quebec. I övrigt är bebyggelsen lokaliserad främst till ett öst–västligt bälte längs gränsen till USA. Landets norra delar är i stor utsträckning obebodda.

Ett särdrag beträffande Kanada är befolkningens historiska uppdelning på två stora språk- och kulturkretsar, vilket har medfört politiska problem.

(81 av 844 ord)

Språk

Kanada har två officiella språk på nationell nivå, engelska och franska, men dessutom talas ett femtiotal inhemska språk

(18 av 127 ord)

Religion

De religiösa förhållandena återspeglar Kanadas invandrarhistoria. Den romersk-katolska kyrkan kom till Kanada genom de franska kolonisatörerna och missionerade från 1608 också bland ursprungsbefolkningen. Protestantismen

(24 av 165 ord)

Utbildning

Undervisningen är en angelägenhet för provinserna, varför det inte finns något enhetligt skolsystem i landet. Varje provins uppvisar särdrag i fråga om bl.a. finansiering, undervisningsspråk, skolformer och examina. Utformningen baseras på

(31 av 215 ord)

Sociala förhållanden

De sociala förhållandena varierar mycket mellan de olika provinserna. Lagstiftningen ger också utrymme för provinserna att själva utforma bidragssystem o.d. Men eftersom välfärdssystemet har tenderat att växa kraftigt, speciellt sedan 1960-talet, har provinserna haft svårt att av egen kraft klara finansieringen. En stor del av den sociala sektorn finansieras därför med federala medel, och detta bidrar till

(57 av 407 ord)

Rättsväsen

Man skiljer i Kanada mellan å ena sidan federala och å andra sidan provinsiella rättsregler och domstolar.

(17 av 119 ord)

Näringsliv

Kanada är ett av världens rikaste länder. Den ekonomiska utvecklingen har

(11 av 67 ord)

Jordbruk

De areella näringarna (jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk) har spelat stor roll för Kanadas utveckling. Direkt sysselsättning ger de numera åt bara 3 procent av arbetskraften, men den ekonomiska

(27 av 190 ord)

Skogsbruk

Kanada är en av världens ledande producenter och exportörer av skogsprodukter. Cirka 46 procent av

(15 av 103 ord)

Fiske och jakt

Om man ser till värdet är Kanada ett av världens främsta exportländer i fråga om fiskprodukter. Av årsfångsten

(18 av 122 ord)

Mineral och energi

I fråga om mineralresurser är stora delar av Kanada ännu relativt outforskade. Nya tillgångar upptäcks ständigt. Av klimatiska, transportekonomiska och andra skäl är många fyndigheter dock svåra att utvinna. Kanada är ett av världens

(34 av 242 ord)

Industri

Kanada räknas som ett av världens ledande industriländer. Ontario och Quebec, de två viktigaste industriprovinserna, har båda en mångsidig industriproduktion. I British Columbia är skogsindustrin av

(26 av 184 ord)

Utrikeshandel

Med en begränsad inhemsk marknad och med sina naturresurser som ekonomisk bas har Kanada varit starkt beroende av en

(19 av 131 ord)

Turism och gastronomi

Landet besöktes 2019 av 32 miljoner utländska besökare, varav 80 procent från USA. Av icke amerikanska besökare kom flest från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Japan. Till följd av det höga värdet på den kanadensiska dollarn har turistindustrin hämmats.

Flertalet av besökarna

(41 av 279 ord)

Kommunikationer

Kanada är ett land med mycket stora avstånd. Ett väl fungerande kommunikationsnät är en förutsättning både för att man ska kunna utnyttja naturresurserna och för att staten politiskt och ekonomiskt ska kunna hållas samman.

(34 av 236 ord)

Massmedier

Kanadas medielandskap kännetecknas bland annat av en hög ägarkoncentration, tvåspråkighet samt en mycket hög användning av internet

(17 av 117 ord)

Internet och mobiltelefoni

Kanadensarna ligger i världstoppen när det gäller användning av internet, framför allt inom sociala

(14 av 96 ord)

TV och radio

De första radiosändningarna startades 1922 i privat regi. 1936 bildades det statliga public service-företaget Canadian Broadcasting Corporation (CBC), numera skatte- och reklamfinansierat, som också fick ansvar för tilldelning av radiofrekvenser till privata aktörer. Företagets franskspråkiga verksamhet

(36 av 255 ord)

Dagspress och magasin

Kanadensarna är ett tidningsläsande folk, nästan 8 av 10 läser en tryckt tidning varje dag, men andelen minskar när allt fler går över till digitala plattformar.

Majoriteten av dagstidningarna verkar

(30 av 210 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Kanada är en federation bestående av tio provinser och tre territorier. Den lagstiftande makten utövas av ett tvåkammarparlament. Senaten har 105 ledamöter som utses av generalguvernören på förslag av

(29 av 206 ord)

Politiska partier

Politiska partier finns på både federalnivå och provinsnivå. Kanadensisk politik dominerades in på 1990-talet av två stora partier, Liberal Party (LP) och Progressive Conservative Party (PC), som växelvis hade makten. Från 1993 och några år in på 2000-talet kunde inget parti utmana Liberalernas maktinnehav på federal nivå. 2006 besegrades dock Liberalerna av Conservative Party of Canada (CPC), som bildats tre år tidigare. De konservativa behöll regeringsmakten fram till 2015,

(69 av 487 ord)

Politik

I valet 2011 fick Stephen Harper egen majoritet i underhuset vilket innebar att Conservative Party (CPC) på egen hand kunde bestämma politikens inriktning och driva igenom en rad lagar.

CPC:s politiska program omfattade en mer restriktiv asylpolitik som gjorde det lättare att avvisa asylsökande. Straffen för en rad brott skärptes och miljö- och klimatfrågor prioriterades ned. En kontroversiell vallag godkändes, vilken begränsade valmyndighetens möjligheter

(64 av 446 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskap i NATO och ett utvecklat försvarssamarbete med USA. Det omfattar ca 62 000 man frivillig trupp och är huvudsakligen inriktat på sjö- och luftrummet mellan Atlanten och

(31 av 210 ord)

Mänskliga rättigheter

I det internationella samfundet agerar Kanada som en försvarare av de mänskliga rättigheterna och intar oftast rollen

(17 av 116 ord)

Litteratur

De båda kulturerna i Kanada – en engelsktalande med ett presbyterianskt kulturarv

(12 av 80 ord)

Före 1900

De litterära minnesmärkena från de engelska och franska kolonierna består av

(11 av 76 ord)

1900–1950

Populära äventyrsförfattare som Charles Roberts, Ralph Connor och skalden Robert Service skapade kring sekelskiftet myten om Kanada som vildmarkslandet i norr. Barnboksförfattaren L.M. Montgomery, med

(25 av 178 ord)

Efter 1950

Det kanadensiska samhället förändrades i grunden. Välståndet, moderniseringen och en generös kulturpolitik skapade nya förutsättningar för litteraturen. Det ökade amerikanska inflytandet och det politiska vaknandet i Quebec ledde till en intensiv debatt om kanadensisk identitet. Kanada fick en litterär blomstring utan tidigare like. En djärv och intressant litteratur vann internationellt erkännande.

I Quebec medverkade de franskspråkiga författarna i den pågående omvandlingen av samhället. Skapandet av teaterspråket ”joual” ur Quebecfranskan var en medveten politisk handling. Bland joualförfattarna bör främst nämnas Michel

(80 av 709 ord)

Drama och teater

Den kanadensiska teatern bestod före 1950-talet huvudsakligen av gästspel av amerikanska eller brittiska ensembler eller av amatörsällskap. Det kulturella uppvaknandet, nationalismen och ett generöst federalt ekonomiskt stöd har skapat ett aktivt

(31 av 221 ord)

Film

Den kanadensiska filmproduktionen fick en långsam start, huvudsakligen på grund av närheten till den amerikanska filmindustrin. Det gav tidigt upphov till en emigration av inhemsk talang som varat ända in i våra dagar. Bland kända kanadensiska utvandrare till Hollywood finns Mack Sennett, Edward Dmytryk, Glenn Ford, Fay Wray,

(48 av 337 ord)

Konst

Den katolska kyrkan dominerade den ofta anonyma konsten i franska Kanada under 1600- och 1700-talen. Typiska motiv är porträtt av nunnor, votivbilder och händelser i kyrkans liv. Kyrkoutsmyckningar och religiösa träskulpturer är karakteristiska för epoken. Den samtida konsten i engelska Kanada sökte det exotiska i naturen: t.ex. vattenfall, isformationer och berg. Även heroiserande bataljmålningar och porträtt av generaler och allierade hövdingar förekommer. Det under 1800-talet alltmer ökande intresset för den nordamerikanska västern skapade en marknad för konst med kanadensiska motiv:

(80 av 778 ord)

Arkitektur

De första permanenta byggnaderna i Kanada uppfördes under 1600- och 1700-talen längs Saint Lawrencefloden av de franska kolonisatörerna. I första hand rörde det sig om bondgårdar och församlingskyrkor. Bondgårdarna byggdes på samma sätt som i Normandie, varifrån merparten av kolonisatörerna utvandrat, medan församlingskyrkorna utformades enligt romansk tradition med inslag av enkla barockdetaljer.

Ett genomgående drag i 1800-talets kanadensiska arkitektur var viljan att markera Kanadas identitet. I detta syfte stod bl.a. de första kyrkorna modell långt in på

(77 av 549 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik och folkmusik

Kanadas musikliv, i västerländsk mening, är ett resultat av de olika traditioner som europeiska invandrare fört med sig.

Omkring 1600 märks i östra Kanada musikaliska resultat av fransmännens koloniseringspolitik. Musiken var på 1600-talet nästan uteslutande kopplad till kyrkan. Något mer etablerat konsertväsende existerade knappast förrän vid mitten av 1800-talet, och musiken utfördes i stor

(54 av 379 ord)

Populärmusik

Den kanadensiska populärmusiken har utvecklats parallellt med, och stundom via, USA genom att Kanadas egen musikindustri länge var undermålig. I dag är den kanadensiska populärmusiken en multikulturell smältdegel av nästan större variation än i sitt grannland. Samtidigt finns det unika populärgenrer och stildrag som härrör dels från landets urinvånare, dels från de franska och brittiska nybyggarna.

Kanada har en stark folksångstradition, i synnerhet i den forna franska kolonin Québec. Några tidiga populära

(72 av 512 ord)

Dans

Kanada har sedan mitten av 1900-talet ett flertal baletter och dansgrupper. Utvecklingen på

(13 av 88 ord)

Förhistoria

För 20 000 år sedan täcktes Kanada helt av inlandsisen. Människor har vandrat in över landbryggan mellan Alaska och Sibirien, och de har möjligen fortsatt söderut genom en isfri korridor i nuvarande Alberta. Tidiga fynd (9500–8000 f.Kr.) har gjorts

(39 av 265 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Fransk koloni (cirka 1600–1763)

Under den europeiska jakten efter en västlig rutt till Kryddöarna (Moluckerna) återupptäcktes Kanadas östkust redan 1497 av italienaren John Cabot, som seglade under brittisk flagg. Frankrikes anspråk i Kanada etablerades av Jacques Cartier, som upptäckte och namngav ”Canada” (nuvarande Quebec) 1534 och under två resor (1535–36 och 1541–42) utforskade Saint Lawrencefloden ända till

(53 av 378 ord)

Brittisk koloni (1763–1867)

Genom freden i Paris hade Storbritannien fått herravälde över hela den östra halvan av kontinenten. Denna ställning blev kortvarig. I Quebec Act av 1774 erkändes de fransktalandes rätt till sitt språk, sin religion och sin civilrätt. Samtidigt reserverades sydvästra Quebec för pälshandel. Detta hindrade kolonisering från Nya

(47 av 334 ord)

Brittisk dominion (1867–1931)

Förbundsstaten Kanada, i vilken ingick provinserna Ontario, Quebec, New Brunswick och Nova Scotia, bildades 1 juli 1867, då lagen om Brittiska Nordamerika trädde i kraft. Kanada fick som dominion suveräna befogenheter i alla inrikespolitiska frågor; dessa befogenheter fördelades

(38 av 263 ord)

Suverän stat (från 1931)

Liberalerna hade under William Lyon Mackenzie King återtagit makten 1921. Samma år infördes rösträtt för kvinnor. Liberalerna regerade under ett årtionde med stark ekonomisk tillväxt fram till börskraschen 1929, vilken ledde till konkurser och hög arbetslöshet. Efter valen 1930 bildades en konservativ regering som under ledning av Richard Bedford Bennett förde en protektionistisk politik. King återkom 1935 och lyckades stärka ekonomin genom handelsavtal med bland annat USA 1938.

Under andra världskriget stred Kanada från 1939 på Storbritanniens sida. Kanada var, efter

(81 av 779 ord)

Konservativ dominans

Jean Chrétiens liberala regering genomförde en sanering av statsfinanserna och kunde för första gången på flera decennier vända underskotten i statsbudgeten till ett överskott. Från mitten av 1990-talet och åtta år framåt låg statsbudgeten på plus, samtidigt som landets skuldbörda minskade. Detta gjordes bland annat genom minskade anslag till provinserna, nedskärningar inom

(52 av 368 ord)

Liberalisering under 2010-talet

Urbefolkningarnas rättigheter har fortsatt att stå på den politiska dagordningen. Företrädare för ursprungsbefolkningen har begärt kompensation för förlorade markrättigheter samt krävt ökat självbestämmande och bättre levnadsvillkor. Frågan om markrättigheterna har främst behandlats i rättsväsendet men det har också förekommit konfrontationer mellan grupper från ursprungsbefolkningen och polis.

Olika kanadensiska regeringar har på senare år försökt gottgöra tidigare övergrepp

(57 av 398 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Arne Jakobsson
  • Bengt Hambræus
  • Bengt Streijffert
  • Donald Lavery
  • Göran Andersson
  • Göran Dahl
  • Hans Hamber
  • Hans Ponnert
  • Ingmar Brohed
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Johanna Broman Åkesson
  • Jonas Gruvö
  • Lena Karlsson
  • Maaret Koskinen
  • Magnus Sylvén
  • Merle Horne
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils-Anders Lindström
  • Noel Broadbent
  • Per Arne Tjäder
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Ulf Zander
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Natur:

W.H. Burt & R.P. Grossenheider, A Field Guide to the Mammals (1976);
W.E. Godfrey, The Birds of Canada (1979);
I.T. Sanderson, Nordamerikas natur (1971).

Befolkning och etnografi:

D. Damas (utgivare), Handbook of North American Indians, Vol. 5: Arctic (1984);
R.F. Harney, If One Were to Write a History (1991);
J. Helm (utgivare), Handbook of American Indians, Vol. 6: Subarctic (1981);
D. Jenness, Indians of Canada (1963);
P.R. Magocsi, Encyclopedia of Canada’s People (1999).

Religion:

R.T. Handy, A History of the Churches in the United States and Canada (1976).

Sociala förhållanden:

A. Armitage, Social Welfare in Canada (1988).

Litteratur:

P. de Grandpré, Histoire de la littérature française du Québec 1–4 (1967–69);
C.F. Klinck (utgivare), Literary History of Canada 1–3 (2:a upplagan 1976);
W.H. New, A History of Canadian Literature (1989);
W. Toye (utgivare), The Oxford Companion to Canadian Literature (1983).

Drama och teater:

E. Benson & L.W. Conolly (utgivare), The Oxford Companion to Canadian Theatre (1989);
J.C. Godin & L. Mailhot, Le Théâtre québécois (1–2, 1970–80).

Film:

D. Clandfield, Canadian Film (1987);
George Melnyk, One Hundred Years of Canadian Cinema (2004);
David L. Pyke, Canadian Cinema Since the 1980s (2012).

Konst:

J. Russell Harper, Painting in Canada: A History (1977);
N.L. Patterson, Canadian Native Art (1973);
D. Reid, A Concise History of Canadian Painting (1988).

Arkitektur:

A. Gowans, Building Canada (1967);
L. Whiteson, Modern Canadian Architecture (1983).

Musik:

H. Kallmann, A History of Music in Canada (1534–1914) (1960);
H. Kallmann m.fl. (utgivare), Encyclopedia of Music in Canada (1981);
T. McGee, The Music of Canada (1985);
A. Walter (utgivare), Aspects of Music in Canada (1969;
även en franskspråkig, delvis korrigerad, version Aspects de la musique au Canada).

Historia:

J.M.S. Careless (utgivare), Colonists and Canadians, 1760–1867 (1971);
J.M.S. Careless & R. Craig Brown (utgivare), The Canadians, 1867–1967 (1967);
W.A.B. Douglas, Out of the Shadows: Canada in the Second World War (1977);
K.C. MacNaught, The History of Canada (1970);
Desmond Morton, A Short History Of Canada (2006);
W.L. Morton, The Kingdom of Canada (1963).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kanada. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kanada