kyrkligt ämbete
kyrkligt ämbete, sammanfattande benämning på de uppdrag av oftast livsvarig karaktär som i kristna kyrkor överlämnas genom en vigningshandling med bön och handpåläggning (”ordination”, ”avskiljning”). I urkristendomen finner man i skilda miljöer varierande utformningar av de ledande uppdragen i de kristna församlingarna. Med början under andra århundradet utbildas dock efter hand ett ganska enhetligt mönster: en biskop (av grekiska epiʹskopos, ’uppsyningsman’) leder församlingen tillsammans med en grupp betrodda män, presbyterer (av grekiska presbyʹteros, ’äldste’), och en rad medhjälpare
(78 av 555 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
Biskop, präst och diakon i svenska kyrkan: Ett biskopsbrev om kyrkans ämbete, utgiven av Biskopsmötet (
1990);
R. Askmark,
Ämbetet i den svenska kyrkan (
1949);
L. Eckerdal,
”Genom bön och handpåläggning”, SOU 1985:48;
Per Erik Persson,
Tjänare åt evangelium (
1990);
E. Schillebeeckx,
Ministry (
1981);
H. Schütte,
Amt, Ordination und Sukzession im Verständnis evangelischer und katolischer Exegeten und Dogmatiker der Gegenwart sowie in Dokumentation ökumenischer Gespräche (
1974);
G.H. Vischer,
Apostolischer Dienst (
1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
kyrkligt ämbete.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kyrkligt-ämbete