(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Individens frigörelse

Partiet har sitt idémässiga ursprung i upplysningstidens filosofi och den tidiga liberalismen, som i mångt och mycket var en upprorsrörelse mot privilegiesamhället. Den tidiga liberalismen verkade för individens frigörelse från överhet av olika slag – monarkin, kyrkan och aristokratin. Ett centralt krav blev därför rösträtt för

(46 av 325 ord)

Försvagning, splittring och bildandet av Folkpartiet

Början av 1900-talet var en storhetstid för svensk liberalism. Under 1920-talet inträdde däremot en försvagning och splittring av den liberala rörelsen. Motsättningar i

(23 av 160 ord)

Efterkrigstiden

Under Bertil Ohlins ledning utformades en ny variant av den klassiska liberalismen som gavs beteckningen ”socialliberalism”. Dess innebörd var att en fri ekonomi borde kompletteras med

(26 av 193 ord)

Mittensamverkan

Under 1960-talet och början av 1970-talet sökte partiet närma sig Centerpartiet för att genom den så kallade mittensamverkan skapa ett kraftfullt alternativ

(22 av 154 ord)

Folkpartiet i regeringen

När de borgerliga partierna i 1976 års val tillsammans erhöll majoritet i riksdagen medverkade Folkpartiet till bildandet av en borgerlig trepartiregering med motiveringen att

(24 av 171 ord)

”Westerbergeffekten”

Partiprogrammet från 1982 innebar i viss mån en återgång till Bertil Ohlins socialliberalism genom att framhävandet av individens frihet och ansvarstagande skedde parallellt med betonandet av det

(27 av 188 ord)

Fyrpartiregeringen

Åren 1991–94 ingick Folkpartiet i den borgerliga fyrpartiregeringen efter att tillsammans med Moderaterna gått till val på programmet ”Ny start för Sverige”. Vid valet 1994 noterade Folkpartiet ännu en förlust,

(30 av 213 ord)

Allians för Sverige

Inför valet 2006 formade partiet, tillsammans med de andra tre borgerliga riksdagspartierna, Allians för Sverige (se Alliansen) som en gemensam borgerlig valplattform. Valrörelsen blev dramatisk

(25 av 175 ord)

Splittring inom partiet

I riksdagsvalet 2018 var partiets andel av rösterna, 5,5 procent, i princip oförändrad jämfört med 2014. Tillsammans med Centerpartiet hade Liberalerna en nyckelroll under månaderna efter valet och den utdragna processen att tillsätta en ny statsminister. Stefan Löfvens (S) rödgröna regering avsattes i september av allianspartierna och Sverigedemokraterna. I november röstade dock både Liberalerna och Centerpartiet nej till talmannens förslag att Ulf Kristersson (M) skulle bli ny statsminister i en koalitionsregering med Moderaterna och Kristdemokraterna. Mittenpartierna kunde varken tänka sig att

(81 av 793 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Björn Molin
  • Frans af Schmidt
  • Fredrik Melander
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Tommy Möller
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/liberalerna/historia