proteinkristallografi
proteinkristallografi, gren av kristallografin inom vilken strukturstudier av proteiner och andra makromolekyler bedrivs.
(13 av 88 ord)Experimentell teknik
För att kunna göra kristallografiska studier av ett protein krävs 5–10 mg rent protein, se proteiner (Renframställning av proteiner). Proteinet kristalliseras genom en försiktig utfällning vid lämpliga betingelser, ofta med ångdiffusion. Kristaller med en storlek av 0,1 mm i kortaste dimensionen är oftast användbara. De bestrålas med monokromatisk röntgen- eller neutronstrålning. Vid de synkrotronanläggningar som på senare tid blivit tillgängliga används även polykromatisk strålning, varvid tidsupplösta strukturstudier kan göras (se Laue-metoden
(71 av 501 ord)Historik
De första kristallerna av proteiner erhölls i slutet av 1920-talet och var bevis på att proteiner har en unik och välordnad struktur. De första diffraktionsexperimenten på proteinkristaller gjordes 1934 av J.D. Bernal och Dorothy Hodgkin. Dessa
(36 av 253 ord)