Rom [rum], italienska Roma, huvudstad i Italien och regionen Lazio; 2,8 miljoner invånare (2024). Rom har vuxit

(17 av 117 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kyrkligt

Rom fick en kristen församling redan på 50-talet e.Kr. Församlingen hade länge en orientalisk karaktär; först i slutet av 300-talet övergick den definitivt till latin som gudstjänstspråk. Redan under

(29 av 207 ord)

Näringsliv

Näringslivet präglas av handels- och servicesektorerna, administration och turism snarare än av tillverkningsindustri. Vid sidan av sin

(17 av 118 ord)

Kommunikationer

Rom är tillsammans med Milano Italiens ledande transport- och kommunikationscentrum. Vid

(11 av 76 ord)

Konst efter antiken

(För konsten i antikens Rom, se romersk konst.)

Många kyrkor i Rom är senantika byggnader som har omgestaltats senare; de innehåller ofta betydande måleri och mosaiker från både senantiken och medeltiden, såsom San Lorenzo fuori le

(36 av 252 ord)

Arkitektur och stadsbild

Stadsbilden har sedan antiken präglats av två faktorer: läget vid Tibern och de s.k. sju kullarna, där den äldsta bebyggelsen uppträdde. Först efter utropandet av Rom som Italiens huvudstad 1871 har stadsplanen kommit att sträcka sig utanför det område som innesluts av Aurelianusmuren från 270-talet e.Kr., och trots anläggandet av en motorringled under 1960-talet präglas Roms trafikflöde ännu till stor del av de antika vägarna.

Under de etruskiska kungarnas herravälde (500-talet f.Kr.) började den ofta sanka marken mellan kullarna att

(80 av 719 ord)

Kulturliv

Kulturlivet i Rom präglas av tre avgörande faktorer: att Rom inte blev Italiens huvudstad förrän 1871, att det inom sina gränser hyser Vatikanstaten samt, viktigast, dess antika historia. Rom har alltså inte haft århundraden på sig för att dra till sig de kulturinstitutioner som en gammal huvudstad normalt förlänas med. Å andra sidan ger det antika arvet och tillgången till de enorma musei- och boksamlingar som Rom och Vatikanen kan erbjuda ändå staden en ställning som ett av Europas främsta

(80 av 593 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Antiken

Staden Roms historia sammanfaller i stort med det romerska rikets fram till dettas kraftiga expansion under 300- och 200-talen f.Kr.; se romerska riket (Republiken). Redan vid mitten av 300-talet var Rom den italiska halvöns största stad, och den omgavs nu med en 11 km lång mur, den s.k. Serviusmuren (378–353). Genom byggandet av två stora vattenledningar, Aqua Appia (312 f.Kr.) och Anio

(62 av 441 ord)

Det efterantika förfallet (ca 550–1416)

Under kejsar Justinianus försök att på nytt ena romerska riket fick Rom utstå flera belägringar, den värsta 545–546, då bl.a. de för vattenförsörjningen vitala akvedukterna raserades. Den forna miljonstadens dramatiskt

(30 av 208 ord)

Återhämtning och konsolidering (1417–1870)

Påven Martin V:s ämbetstid (1417–31) markerade början på en livlig, konstnärligt präglad byggnadsperiod under 1400- och 1500-talen, möjliggjord av kurians

(20 av 145 ord)

Den nya rikshuvudstaden sedan 1871

Då Rom 1871 blev Italiens huvudstad följde en stark expansionsperiod. Administrationspalats och talrika bostadskvarter uppfördes, och genom inflyttning fördubblades invånarantalet

(20 av 140 ord)

Medverkande

  • Anders Wiklund
  • Lennart Sjöstedt
  • Per Beskow
  • Pontus Reimers
  • Sven Sandström
  • Thomas Hellquist
  • Tove Janson Borglund
  • Örjan Sjöberg
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Arkitektur och stadsbild:
Ernst Nash, A Pictorial Dictionary of Ancient Rome (2:a upplagan 1968);
S.B. Platner & T. Ashby, A Topographical Dictionary of Ancient Rome (1929);
J. Rykwert, The Idea of a Town (1976).
Historia:
A. Boëthius, Hur Rom byggdes under antiken (1938);
F. Gregorovius, Geschichte der Stadt Rom im Mittelalter (1859–72, omarbetad upplaga 1988);
A. Hamrin, Rom 100 år som Italiens huvudstad (1970);
R. Krautheimer, Rome, Profile of a City, 312–1308 (1980);
H. Schück, Rom: En vandring genom seklerna 1 (3:e upplagan 1949);
L. Sjöstedt, Rom annorlunda (1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Rom. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rom