Skottland, del av Storbritannien; 78 133 km2, 5,4 miljoner invånare (2022). Skottland är indelat i 29 unitary authorities samt tre ögrupper med särskild status (Yttre Hebriderna, Orkneyöarna och

(28 av 198 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Språk

Språksituationen i Skottland är komplicerad. Det finns tre språkliga varianter som i sin tur uppvisar stor dialektal variation: det keltiska språket skotsk gaeliska ((Scottish) Gaelic

(25 av 176 ord)

Religion

Kristendomen fördes till Skottland ca år 400. På 500-talet följde irisk mission (jämför

(13 av 87 ord)

Politiska förhållanden

Ända sedan unionen med England 1707 har Skottland bibehållit en egen politisk kultur. Partiernas styrkeförhållanden är annorlunda än i England; Skottland har ett flerpartiystem med Labour, det skotska nationalistpartiet (Scottish National Party, SNP), liberaldemokraterna och de konservativa som största partier. Under senare år har även Scottish Green Party framträtt som en betydande politisk kraft.

År 1955 hade det konservativa partiet egen majoritet av de skotska rösterna till det brittiska parlamentet, men tappade sedan dess stöd mer eller mindre kontinuerligt

(79 av 556 ord)

Självständighetsfrågan

Den skotska nationalismen fick förnyad näring i samband med att olja upptäcktes utanför Skottlands kust i början av 1970-talet. I mars 1979 hölls en folkomröstning om ökat självstyre; 51,6 procent röstade för förslaget, men för ett godkännande krävdes att ja-rösterna uppgick till minst 40 procent av samtliga röstberättigade, vilket inte uppnåddes.

Den konservativa regering under Margaret Thatcher som tog över i Storbritannien 1979 ställde sig

(65 av 438 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen i Skottland skiljer sig väsentligt från engelsk rätt, låt vara att den senare

(14 av 93 ord)

Litteratur, drama och teater

(1 av 1 ord)

Tiden före unionen 1707

Under flera perioder av medeltiden tvingades Skottland hävda sitt oberoende gentemot England, och det är betecknande att av de första kända litterära verken på skotsk engelska utgör två hyllningar till frihetskämpar. John Barbour, ärkediakon i Aberdeen, skrev på 1300-talet en lång verskrönika om Robert

(44 av 312 ord)

Tiden efter 1707

Unionen med England följdes av ett brett kulturellt uppsving. Skottar gjorde framstående insatser inom till exempel filosofi (främst David Hume) och nationalekonomi (Adam Smith). ”Encyclopædia Britannica” utgavs från Edinburgh med början 1768. James Boswell blev

(35 av 245 ord)

Dans

För dans i Skottland se Storbritannien (Dans).

(7 av 7 ord)

Folkkultur

Se Storbritannien (Folkkultur).

(3 av 3 ord)

Förhistoria

De första kända bosättarna, mesolitiska jägare och samlare, uppträder efter 7000 f.Kr. Under neolitikum (ca 4000–2000 f.Kr.) började mark röjas för åkerbruk;

(22 av 154 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Romersk tid

Den romerske ståthållaren Agricola erövrade 79–84 e.Kr. norra Britannia. Högländerna övergavs

(11 av 67 ord)

Tidig medeltid

Nuvarande Skottland beboddes under tidig medeltid av fyra folk: pikter i norr och öster, angler i sydöst, brittiska kelter i riket Strathclyde i sydväst och irer (skoter,

(27 av 186 ord)

Hög- och senmedeltid

Under 1100-talet utsattes södra Skottland för viktiga kulturella och politiska influenser från England, särskilt från David I:s regering (1124–53). Många anglonormandiska adelsfamiljer flyttade norrut, och länsväsendet etablerade sig i Skottland. Städer, burghs, med särskilda privilegier började växa fram, och den kungliga administrationen organiserades efter engelskt mönster; bl.a. infördes sheriffämbetet. Kloster grundades och erhöll stora jordegendomar. Dessutom bredde det engelska språket ut sig i

(63 av 442 ord)

1500-talet

Den franska alliansen präglade även 1500-talets historia: både Jakob IV (död 1513) och Jakob V (död 1542) avled efter misslyckade invasioner av England, och Jakob V:s änka, Maria av Guise,

(30 av 195 ord)

Personalunion 1603–1707

Från 1603 styrdes Skottland inte direkt av kungen, som residerade i London, utan av kungliga rådgivare och agenter, som under Jakob VI dominerade det skotska parlamentet. Motsättningarna mellan kungamakten och de presbyterianska skikten ökade emellertid markant under Jakobs

(38 av 268 ord)

Medverkande

  • Anders Widfeldt
  • Dick Harrison
  • Erik Frykman
  • Gunnel Melchers
  • Jens Möller
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Per Beskow
  • Timothy C. Champion
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Litteratur:
D. Buchan, The Ballad and the Folk (1972);
C. Craig (utgivare), The History of Scottish Literature 1–4 (1987–88).
Historia:
W. Croft Dickinson, Scotland from the Earliest Times to 1603 (3:e upplagan 1977);
Archibald A.M. Duncan, Scotland: The Making of the Kingdom (1975);
R.A. Houston & I.D. Whyte (utgivare), Scottish Society, 1500–1800 (1989);
Graham Ritchie & Anna Ritchie, Scotland: Archaeology and Early History (1981);
R. Rönnquist, Historia och nationalitet: Skotsk etno-territorialitet i ett historiskt perspektiv (1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Skottland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skottland