slaver, samlingsbenämning på folk som talar slaviska språk. På språkvetenskaplig grund kan deras äldsta kända bosättningsområde förläggas till ett område nordost om Karpaterna. En arkeologisk bestämning är dock avhängig av huruvida slaverna varit kulturellt enhetliga, och om detta finns flera konkurrerande teorier.

Sannolikt ingick slaviska grupper i černjachovkulturen (200–400 e.Kr.), i stort motsvarande goternas

(54 av 384 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Religion

De fornslaviska religionerna är föga kända, bl.a. därför att de medeltida kristna texter som behandlar dem är anpassade till antik mytologi och kritiska till de förkristna bruken. De kan därför användas endast med stor försiktighet och måste kompletteras med arkeologiskt

(40 av 282 ord)

Medverkande

  • Håkan Rydving
  • Johan Callmer
  • Per Beskow

Litteraturanvisning

Jes P. Asmussen & J. Læssøe (utgivare), Illustreret Religionshistorie 1 (1968);
F. Dvornik, The Slavs: their Early History and Civilization (1956);
M. Gimbutas, The Slavs (1971);
J. Herrmann (utgivare), Die Welt der Slawen: Geschichte, Gesellschaft, Kultur (1986);
M. Kazanski, Les Slaves (1999);
R. Portal, Les Slaves (1965);
N. Reiter, ”Mythologie der alten Slaven”, Wörterbuch der Mythologie (1973).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, slaver. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/slaver