slem, muʹcus , mukus, djurens smörj- och glidmedel – inom kroppen eller på dess utsida – vilket tillika utgör skydd, t.ex. på fiskarnas hud, eller transporterar främmande partiklar, som i andningsvägarna. Slem består av glykoproteiner (muciner) och vatten och bildas i encelliga slemkörtlar, till exempel slemcellerna i fiskarnas hud

(49 av 336 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lars Olof Björn
  • Patrick Meurling
  • Per Olov Ganrot
Källangivelse
Nationalencyklopedin, slem. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/slem