Suʹmer, från förhistorisk tid till ca 2000 f.Kr. kulturområde kring floderna

(11 av 17 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den kulturella bakgrunden

De äldsta kända permanenta bosättningarna från yngre stenåldern har påträffats i bergstrakterna norr, öster och väster om Mesopotamien, där regelbunden och riklig nederbörd befrämjade uppkomsten av jordbruk (jämför neolitiska revolutionen). På den varma och torra

(35 av 248 ord)

Gammalsumerisk tid (ca 3200–2350 f.Kr.)

Sumer bestod av ett antal stadsstater, dvs. varje stad med omgivning utgjorde en självständig stat. Den största sumeriska staden var Uruk. Andra viktiga städer var, från söder till norr, Ur, Lagash (inom vars område Girsu låg), Umma, Shuruppak, Adab samt Nippur, Sumers religiösa centrum. Städerna leddes av stadsfurstar med titeln en eller ensi eller av kungar, vilka benämndes lugal. De äldsta kända texterna, skrivna på lertavlor, härrör framför allt från administrationen av gudinnan Inannas tempel

(75 av 533 ord)

Gammalakkadisk tid (ca 2300–2100 f.Kr.)

Sargon (2334–2279 f.Kr.), en man av akkadisk härkomst som tjänade kungen av Kish, grep själv makten i denna stad. Han besegrade därpå

(22 av 156 ord)

Nysumerisk tid (ca 2100–2000 f.Kr.)

Ur-Nammu (2112–2095 f.Kr.), en av Utu-hegals guvernörer, gjorde sig till självständig kung i Ur. Utifrån denna bas utvidgade han sitt inflytelseområde till att omfatta större delen av det

(28 av 199 ord)

Språk och skrift

De äldsta texterna, från ca 3200 f.Kr., är skrivna med logogram som man brukar anse skall läsas på sumeriska (jämför skrift). Så gott som alla de flera hundra tusen lertavlorna skrivna med kilskrift från tidigdynastisk

(35 av 250 ord)

Religion

Varje stadsstat i Sumer hade sin egen huvudgud, som dyrkades i dess viktigaste tempel; ett flertal tempel till andra gudar fanns också i varje stad. Gudarna förfogade över Me, dvs. de gudomliga krafter som

(34 av 237 ord)

Litteratur

Majoriteten av den stora mängden bevarade kilskriftstexter från ca 3200 till 2000 f.Kr. utgörs av förvaltningsdokument från arkiv i tempel eller andra offentliga byggnader. Brev och privaturkunder finns men är inte lika vanliga. Redan från äldsta tid förekom också tecken- och ordlistor, ordnade i

(44 av 313 ord)

Arkitektur och konst

Talrika arkeologiska utgrävningar har frilagt delar av ett stort antal sumeriska städer i södra Mesopotamien, bl.a. av Uruk, Ur, Girsu och Nippur. Kulturellt likartade fynd har också gjorts i norra Mesopotamien. Det normala byggnadsmaterialet i regionen var obränt, soltorkat lertegel. I Eridu

(42 av 295 ord)

Medverkande

  • Olof Pedersén

Litteraturanvisning

H. Crawford, Sumer and the Sumerians ( 1991);
J.N. Postgate, Early Mesopotamia ( 1992);
W. von Soden, The Ancient Orient (engelsk översättning 1994);
Å. Sjöberg & H. Behrens, The Sumerian Dictionary ( 1984–);
Marie-Louise Thomsen, The Sumerian Language ( 1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Sumer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sumer