Svante Arrhenius
Arrhenius, Svante, född 19 februari 1859, död 2 oktober 1927, fysiker och kemist, den förste svenske Nobelpristagaren (1903, i kemi); jämför släktartikel Arrhenius (efter Jonas Håkansson). Svante Arrhenius föddes på godset Vik, sydväst om Uppsala. Fadern var akademifogde men under några år samtidigt inspektor på Vik. Familjen flyttade 1860 till Uppsala, där Arrhenius blev student 1876, fil.kand. 1878 samt fil.lic. och fil.dr 1884. Han var lärare 1891–95 och professor 1895–1905 i fysik vid Stockholms högskola; 1896–1902 var han högskolans rektor.
(80 av 1283 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
C. Benedicks, ”Svante Arrhenius”,
Levnadsteckningar över Kungl. Vetenskapsakademiens ledamöter 109 (
1937);
E. Crawford,
From Ionic Theory to the Greenhouse Effect (
1996);
W. Palmær, ”Svante Arrhenius: Minnestal vid Kemistsamfundets sammanträde den 27 oktober 1927”,
Svensk Kemisk Tidskrift
1927;
E. Riesenfeld, ”Svante Arrhenius”,
Grosse Männer 2 (
1931), även i
Chemische Berichte
1930.
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Svante Arrhenius.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svante-arrhenius