Afghanistankriget 2001–2021
Afghanistankriget 2001–2021, väpnad konflikt i Afghanistan som USA och dess allierade
(11 av 53 ord)Bakgrund
Den religiöst extrema talibanrörelsen (se talibaner) hade vuxit fram under kriget mot Sovjetunionen i Afghanistan under 1980-talet. Rörelsen organiserade sig 1994 i en revolt mot det sönderfall och våld som präglade Afghanistan efter den kommunistiska regimens kapitulation 1992. (För tiden före 1992 se Afghanistankriget 1978–1992.) Talibanernas revolt välkomnades till
(49 av 343 ord)Krigets fronter
En internationell konferens om Afghanistans framtid i Bonn i december 2001, utan deltagande av talibanrörelsen, ledde till att pashtunen Hamid Karzai installerades som regeringschef i Kabul och till att FN gav mandat till en internationell styrka för att skydda de nya ledarna och
(43 av 304 ord)Upptrappning och förhandlingar
Talibanernas vägbomber och självmordsattacker har drabbat såväl de afghanska säkerhetsstyrkor som successivt byggts upp som utländsk trupp och ett stort antal civila afghaner. I slutet av 2009 gjordes ett försök att militärt besegra talibanerna genom en utökning av den amerikanska styrkan med cirka 30 000 man, till totalt över 100 000, men i september 2012 avvecklades truppförstärkningen utan att något avgörande uppnåtts. NATO beslöt att dra tillbaka den internationella
(69 av 472 ord)Dohaavtalet och amerikanskt uttåg
Dohaförhandlingarna avbröts tillfälligt i september 2019, men i slutet av februari 2020 undertecknades slutligen det så kallade Dohaavtalet (Agreement for Bringing Peace to Afghanistan). Samtidigt offentliggjordes en gemensam afghansk-amerikansk deklaration, Joint Declaration between the Islamic Republic of Afghanistan and the United States of America for Bringing Peace to Afghanistan, som indirekt binder den afghanska regeringen till avtalet. Konstruktionen var en följd av talibanernas fortsatta vägran att förhandla direkt med representanter för regeringen i Kabul.
Dohaavtalet stadgade ett tillbakadragande av amerikansk
(80 av 756 ord)