(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Statsskick

Belgien är en konstitutionell monarki med ett federalt och parlamentariskt system. Allmän rösträtt för män infördes 1919, medan kvinnorna fick vänta till 1948, då landet kan anses ha blivit demokratiskt fullt ut.

Monarken – sedan 2013 kung Philippe – är landets statschef och ämbetet går sedan 1991 i arv till äldsta barnet oavsett kön. Statschefens maktbefogenheter är på papperet stora, men i praktiken ytterst begränsade. Genom sin roll som garant för landets suveränitet och enhet kan den dock

(78 av 552 ord)

Politik

Det belgiska partisystemet är mycket splittrat och det saknas egentligen stora partier. Sedan 1985 har ytterst få partier fått över 20 procent av rösterna och antalet partier i parlamentet har legat runt tolv.

De största partigrupperna har traditionellt varit de kristdemokratiska CD&V (Christen-Democratisch en Vlaams) i Flandern och CDH (Centre démocrate humaniste, numera Les Engagés, 'De engagerade') i Vallonien, de socialistiska eller socialdemokratiska SP-A (Socialistische partij-Anders, numera Vooruit, 'Framåt')

(69 av 483 ord)

Medverkande

  • Anders Hellner
  • Andreas Bågenholm
  • Frans af Schmidt
  • Rune Johansson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/belgien/statsskick-och-politik