blåsbälg
blåsbälg, anordning för att åstadkomma en koncentrerad stark luftström.
Blåsbälgen användes redan omkring 2300 f.Kr. i Mellanöstern vid metallsmältning. Genom att blåsa en kraftig luftström in i eldstaden kunde man höja temperaturen väsentligt. Blåsbälgar gjordes ofta av läderbehållare som ömsom klämdes ihop, ömsom vidgades. Med ett ventilsystem fick man en enkelriktad luftström. Under medeltiden och in i nyare tid
Information om artikeln
Källangivelse