jordbruk, utnyttjande av mark till åkerbruk eller bete för produktion av livsmedel, fodermedel och råvaror till energiändamål eller till vidare industriell förädling eller beredning. Jordbruk är jämte skogsbruk och fiske den viktigaste areella näringsgrenen. Verksamheten består som regel av växtodling och/eller husdjursskötsel, ibland kombinerad med trädgårdsskötsel eller skogsskötsel eller med anläggningar för fisk- och kräftproduktion, biodling med mera. Med lantbruk avses mestadels kombinationen

(63 av 449 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Svenskt jordbruk – en högmekaniserad näringsgren

Under 1800-talet genomfördes viktiga åtgärder för jordbrukets utveckling. De olika skiftesreformerna

(11 av 60 ord)

Mekaniseringens tidiga skeden

Jordbearbetningens viktigaste redskap, plogen, följer en utveckling från årder gjorda av trä till dagens mångskäriga plogar. Järnplogen utvecklades under 1800-talet, och vid sekelskiftet 1900 fanns enskäriga plogar av järn i hela landet. Harvarna har genomgått en

(36 av 252 ord)

Traktorerna ger dragkraft

Liksom inom många andra näringsgrenar har jordbrukets mekanisering de senaste 100 åren i hög grad byggt på förbränningsmotorn, fossilbränslen och el. Visserligen hade ångmaskinen (s.k. ånglokomobiler) använts bl.a. för att driva större tröskverk redan under andra hälften av

(38 av 270 ord)

Rationell växtodling

Växtodlingens utveckling har medfört användning av ett påtagligt förbättrat växtmaterial, en avvägd tillförsel av växtnäring samt rationella metoder för ogräsbekämpning respektive bekämpning av svamp, insekter och andra skadegörare. Förebyggande åtgärder används delvis, men

(33 av 229 ord)

Elektrisk kraft i jordbruket

Den snabba utbyggnaden av elproduktionen, som inleddes i början av 1900-talet, nådde endast i ringa utsträckning jordbruket. År 1917 hade endast ca 5 % av den odlade arealen tillgång till el. Utvecklingen gick sedan fort

(35 av 237 ord)

Stora transportmängder

I jordbruket hanteras och transporteras stora mängder stallgödsel, handelsgödsel, utsäde, spannmål,

(11 av 56 ord)

Tillverkare av lantbruksmaskiner

En studie av jordbrukets mekanisering visar att maskiner och idéer till dessa oftast kom från länder som Storbritannien, USA och Australien. Sverige har inte bidragit särskilt mycket. Svenska verkstäder har emellertid många gånger kunnat göra

(35 av 246 ord)

Få arbetar i dag i jordbruket

Jordbruket har det senaste århundradet genomgått en snabb mekanisering, speciellt accentuerad efter andra världskriget. Stegrade arbetskostnader har nödvändiggjort höjd effektivitet. Ökad maskinanvändning har varit en naturlig

(26 av 184 ord)

Jordbruksvaruhandel

Handeln med jordbruksvaror utgjorde tidigare en betydande del av världshandeln, men dess andel har sjunkit. Orsaken till denna minskade betydelse är dock inte att det har skett någon tillbakagång i

(30 av 212 ord)

Svensk jordbrukslagstiftning i modern tid

(För ett politiskt perspektiv på jordbrukslagstiftningen, se även jordbrukspolitik). Samhället har

(11 av 70 ord)

Yttre rationalisering.

Med hjälp av olika lagar har samhället påverkat utformningen av de enheter där jordbruk och skogsbruk bedrivs. Efter politiska bedömningar – som växlat under åren – har man

(28 av 198 ord)

Arrende

En stor del av jordbruksmarken brukas inte av ägarna utan av

(11 av 47 ord)

Vem får äga jordbruk?

Olika samhälleliga bedömningar har påverkat möjligheterna att äga jordbruksmark. Lagstiftarna har utgått från att ett jordbruk sköts bäst om det brukas av sin ägare. I

(25 av 172 ord)

Det svenska jordbrukets rättshistoria

Lagstiftningen på jordbrukets område speglar samhällsutvecklingen och de skilda tidsperiodernas ideologiska strömningar. I de medeltida lagarna

(16 av 113 ord)

Ägande och brukande av jord

Förvärv av jord reglerades tidigt genom antagna rättsregler och nedtecknade lagar. Enligt 1734 års lag kunde jord förvärvas genom arv, skifte, gåva och pant, vilka utgjorde de s.k. laga fången. Då ägandet av jord i det agrara samhället utgjorde grunden för en individs och hans släkts ekonomiska

(47 av 330 ord)

Skiftes- och jorddelningslagstiftning

Redan under tidig medeltid skiftade man den jord som hörde till en by mellan byns bönder. Äldsta skiftesformerna var fornskifte som tillämpades på byns

(24 av 170 ord)

Jordbruk ur antropologiskt perspektiv

Jordbruk innebär att människan domesticerat växter och/eller djur och utnyttjar mark i form av åkrar eller betesmark. Inom antropologin skiljer man oftast mellan hackbruk, ett enkelt självförsörjningsbruk med handredskap, plogbruk, där någon typ av dragare utnyttjas, och blandat jordbruk, en kombination av växtodling och boskapsskötsel. En variant av hackbruk är svedjebruk, i vilket skogen fälls och löv och grenar får torka och sedan bränns. En variant av plogbruk som vi finner i särskilt bördiga trakter på jorden kallas intensivt jordbruk

(80 av 818 ord)

Jordbruk i förhistorisk tid

Kunskapen om forntida jordbruk härrör framför allt från utgrävningar av förhistoriska boplatser, med lämningar av husdjur (ben, horn), kulturväxter (förkolnade korn, pollen) och jordbruksredskap, men även från studier av landskapsförändringar m.m.

Sporadiska odlingsförsök förekom troligen i skilda världsdelar redan under äldre stenåldern, men några ovedersägliga bevis för detta har ännu inte presenterats. Jordbrukets slutliga, och globala, genombrott inleddes först i och med slutet på

(64 av 452 ord)

Jordbruk i antiken

(1 av 1 ord)

Grekland

Trots de upplysningar som förmedlats av arkeologin är det främst den äldre litteraturen som tillåter en mer detaljerad inblick i det antika jordbruket: ”Odysséen” beskriver livfullt aristokratins sätt att sköta jorden, och Hesiodos

(33 av 235 ord)

Hellenismen

De centralstyrda monarkierna möjliggjorde en viss planering av jordbruksproduktionen. Extrem och till stor del atypisk var

(16 av 112 ord)

Rom

Den sena republikens romerska jordbruk anslöt nära till det hellenistiska. Den normala brukningsenheten förblev

(14 av 97 ord)

Det europeiska jordbrukets historia

Vi möter smörets och ölets Europa i norr, olivoljans och vinets i söder. Denna mycket breda kulturgräns (se karta) avspeglar inte bara dessa företeelser utan också

(26 av 183 ord)

Från romersk tid till medeltid

De romerska jordbruksförfattarnas skrifter användes som läroböcker långt in i nyare tid. Vi får bilden av ett bitvis ganska framstående jordbruk. Exempelvis användes järn till redskap i en

(28 av 194 ord)

Den agrara revolutionen

är en benämning på den omvandling av jordbruket som ägde rum under 1700- och 1800-talen. Under senare år har forskningen allt mer betonat att denna föregår och är en nödvändig betingelse för den industriella revolutionen.

En central del av driftens förändring var införandet av växelbruk. Odling av kvävebindande vallväxter, främst klöver, ökade

(52 av 367 ord)

Det svenska jordbrukets historia (fram till 1900)

(1 av 1 ord)

Källorna

Skriftliga källor rörande jordbruket i Sverige finns tidigast från 1200-talet, i lagar och brev, och därefter i enstaka räkenskaper. Det arkeologiska

(21 av 144 ord)

Produktionsinriktning

Av grundläggande intresse är förhållandet mellan jordbrukets båda huvudgrenar, boskapsskötsel och åkerbruk.

(12 av 82 ord)

Produktion och befolkningsutveckling

Produktionens totala omfattning i förhållande till befolkningsutvecklingen har inte varit jämnt stigande. I stället har perioder av expansion avlösts av stagnation eller agrarkris. Perioden från omkring 1000 fram till 1300-talet är en expansionsperiod med ökad odling och

(37 av 264 ord)

Produktivitetsutveckling

Produktiviteten i åkerbruket mättes i äldre tid i korntal, dvs. skörden i förhållande till utsädet. Medeltidens normalkorntal kan ha legat omkring 3, dvs. skörden var tre gånger så stor som utsädet. De första säkra beläggen får vi i östsvenska räkenskaper från slutet av medeltiden. Under 1500-talet stiger korntalen i

(49 av 346 ord)

Teknikutveckling

Den tekniska omvandlingen tenderar att samla sig till avgörande språng. En central orsak är att enskilda tekniska nyheter bildar sammanhängande komplex, där en ny typ av plöjningsredskap hör samman med ett nytt odlingssystem

(33 av 233 ord)

Regional variation

Den regionala variationen inom den materiella kulturen styrdes av ekologiska förutsättningar men också av att massproduktionens standardisering saknas under den förindustriella epoken. Det fanns en rad skillnader i redskap och metoder. Gränserna mellan dem samlar

(35 av 244 ord)

Marknad och regional arbetsdelning

Skilda produktionsinriktningar har en ekologisk bakgrund, men en reell arbetsdelning mellan olika regioner kräver en marknad. Långväga transporter av livsmedel var under medeltiden främst begränsade till dyrbara varor som smör. Under

(31 av 217 ord)

Organisation

Jordbruksdriften har under hela den historiska perioden haft familjejordbruket som den grundläggande produktionsenheten (jämför agrarsamhälle). Gods med stordrift beräknas att inte ens under sin största utbredning, på 1600-talet, ha omfattat

(30 av 214 ord)

Jordbrukets folklore i Sverige

Det som format de övernaturliga (supranormala) föreställningarna kring jordbruket är i första hand önskan om en god skörd men dessutom de i arbetet deltagandes personliga förhoppningar liksom omtanken om arbetskraften och dragdjuren, samt vidare möjligheten att genom åtgärder i samband med det ena årets arbete trygga en god skörd även nästa år eller ta tydor

(55 av 388 ord)

Medverkande

  • Birger Granström
  • Christer Nilsson
  • Claes-Göran Alvstam
  • Göran Inger
  • Jan-Åke Alvarsson
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Janken Myrdal
  • Lennart Ottosson
  • Roger Engelmark
  • Sten Hillert
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

En högmekaniserad näringsgren:
H. A:son Moberg, ”Jordbruket och maskinerna”, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 1988.
Rättshistoria:
G. Inger, Svensk rättshistoria (3:e upplagan 1986);
M. Wernstedt,Fastighetsrättens historia (3:e upplagan 1976).
Antropologi:
E. Gellner, Plough, Sword and Book: The Structure of Human History (1988);
L. Hanks, Rice and Man: Agricultural Ecology in Southern Asia (1972);
V. Shiva,The Violence of the Green Revolution: Third World Agriculture, Ecology and Politics (1991);
Joseph Spencer, Shifting Cultivation in Southeastern Asia (1966).
Förhistoria:
G. Barker, Prehistoric Farming in Europe (1985);
G. Burenhult (utgivare), ”Den yngre stenåldern – bondestenåldern 4200–2300 f.Kr.”, Arkeologi i Sverige 1 (1991);
B. Fagan, ”Farmers”, People of the Earth: An Introduction to World Prehistory (1992).
Antiken:
Isager & J.E. Skydsgaard, Ancient Greek Agriculture (1992);
K.D. White, Roman farming (1970);
K.D. White, Farm Equipment of the Roman World (1975).
Historia (Europa):
C. Bjørn (utgivare), Det danske landbrugs historie 1–4 (1988);
G. Duby (utgivare), Histoire de la France rurale 1–4 (1975–78);
H.P.R. Finberg (utgivare), The Agrarian History of England and Wales 1–8 (1964–);
G. Franz (utgivare),Deutsche Agrargeschichte 1–6 (1962–84);
D. Grigg, The Transformation of Agriculture in the West (1992);
B.H. Slicher van Bath, The Agrarian History of Western Europe A.D. 500–1850 (1963).
Historia (Sverige):
J. Myrdal (utgivare), Det svenska jordbrukets historia 1–5 (1998–2003).
Folklore:
A. Eskeröd, Årets äring: Etnologiska studier i skördens och julens tro och sed (1947);
Sigfrid Svensson, Bondens år: Kalender och märkesdagar, hushållsregler och väderleksmärken (2:a upplagan 1967).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, jordbruk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jordbruk