Fram till 1990 kännetecknades Brasiliens ekonomi av en starkt statsstimulerad utveckling, och landet kallades ibland för världens största kapitalistiska planekonomi. Denna statsledda kapitalism tog sig främst uttryck i kraftiga investeringar i infrastruktur (vägar, kraftverk) och tung basindustri, medan tillverkningsindustrin försåg hemmamarknaden med konsumtionsvaror i syfte att eliminera importbehovet. Samtidigt exporterades