burfåglar, hobbyfåglar, sällskapsfåglar, fåglar som hålls i burar eller voljärer som sällskap och

(13 av 86 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Att hålla fåglar i fångenskap som sällskapsdjur i stället för att endast utnyttja dem som föda eller hålla dem

(19 av 130 ord)

Kanariefågel

Kanariefågeln, som är den klassiska burfågeln, domesticerades i södra Europa under 1400-talet och har avlats till ett otal former, som har endast få

(23 av 161 ord)

Undulater och andra arter

Vid 1800-talets mitt skedde en snabb expansion av fågelhobbyn, mycket tack vare det ökade antalet

(15 av 105 ord)

Sverige

I Sverige är seden att hålla burfåglar känd sedan senmedeltiden, då förekomsten av siskeburar kan fastställas. Inhemska fåglar som steglitsor, grönsiskor, hämplingar och starar var länge vanliga i fångenskap. På 1550-talet nämner Olaus Magnus papegojor, som vid denna

(38 av 265 ord)

Internationell handel och omfattning

I och med de snabba flygfrakterna ökade den internationella handeln med vilda fåglar kraftigt under 1960–80-talen, och mångdubbelt fler arter blev tillgängliga för zoohandeln i i-länderna. År 1973 reglerades internationell handel med hotade arter av

(35 av 236 ord)

Skötsel

Den moderna fågelhållningen regleras genom Jordbruksverkets regelverk L80 från 2014, som innehåller detaljerade bestämmelser om burstorlek och hur fåglarna ska hållas. Utbudet av fågelarter, som är de lämpligaste att hålla som sällskapsfåglar, är fortfarande relativt stort tack vare uppfödningar, även om särskilt afrikanska astrilder minskat drastiskt sedan importstoppet 2007.

Fågelungar ska präglas av vuxna fåglar. Fåglar är i allmänhet sociala och ska hållas i sällskap med artfränder. Ensamhållning av fåglar är bara möjligt under förutsättning att ägaren umgås med fågeln

(80 av 616 ord)

Föreningsverksamhet

Modern avikultur utvecklades i Sverige under inflytande från Danmark och Tyskland

(11 av 67 ord)

Medverkande

  • Bengt Larsson
  • Ingvar Svanberg
  • Ragnar Hall

Litteraturanvisning

P. Deimer, Papegojor hemma ( 1988);
O. von Fritsch, Min första kanariefågel ( 1988);
B. Johansson, Undulatens A-B-C ( 2013);
U. Plazikowski, Stora burfågelboken i färg ( 1992);
I. Svanberg, Guldfiskskålar och siskeburar: Ur sällskapsdjurens kulturhistoria ( 2001);
I. Svanberg, Kanariefågelns svenska historia ( 2011);
M. Wettergren, Tropiska fåglar som sällskapsdjur ( 1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, burfåglar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/burfåglar