cloisonism
cloisonism [klwa-] (av franska cloison ’skiljevägg’), målningssätt, typiskt för syntetismen, vilket utmärks av att bilden indelas i enhetliga färgfält genom en sammanhängande och starkt betonad, målad kontur.
Cloisonism utvecklades omkring 1887–88 i Pont-Aven av Paul Gauguin och Émile Bernard, med inspiration bl.a. från kyrkornas glasmåleri från 1500–1600-talen, där färgstarka glasstycken hålls samman och kontureras av blyfalsar (spröjsar).
Information om artikeln
Källangivelse