dadaism (franska dadaïsme, av dada ’gunghäst’, kanske ett ord ur barnspråket

(11 av 32 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Konst

Ordet användes tidigast 1916 i Zürich, dit konstnärer och diktare av olika nationalitet sökt sig undan krigets virrvarr. Till kretsens bildskapare hörde bl.a. Hans Arp, Viking Eggeling, Marcel Janco, Sophie Taeuber-Arp och Hans Richter. Verksamheten hölls inte samman av gemensamma estetiska ideal utan av ett ställningstagande mot samhället och krigets meningslösa dödande. I denna anda förnekade man de ideal som samhället hyllade, främst dess tro på logiken och ”sunda förnuftet”.

(70 av 494 ord)

Teater

Eftersom dadaismen utformade sina sammankomster på Cabaret Voltaire i Zürich som ”publika demonstrationer av klart subversiv karaktär” kom

(18 av 128 ord)

Litteratur

Vid ett dada-framträdande på Cabaret Voltaire 1916 deklamerade Hugo Ball en nyskriven dikt, ”Karawane”. ”Orden” i dikten saknar referens, och det är ljudvärdena som bär upp dikten. Det hindrar inte att dessa ger associationer till verkliga

(36 av 257 ord)

Medverkande

  • Bernt Olsson
  • Jan-Gunnar Sjölin
  • Sverker R. Ek

Litteraturanvisning

R. Huelsenbeck (utgivare), Dada: Eine literarische Dokumentation (1964);
Ingemar Johansson (utgivare), Dada: [En antologi] i urval och översättning (1985);
P. Luthersson, Modernism och individualitet, (1986);
G. Qvarnström (utgivare), Moderna manifest 2:1 Futurism och dadaism (1973);
H. Richter, DADA Art and Anti-Art (1965);
M. Sanouillet, Dada À Paris (1965).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dadaism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dadaism