modernism

modernism (franska modernisme, av moderne, av senlatin modeʹrnus ’ny’, av latin

(11 av 69 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Litteratur

Benämningen modernism avser vanligen de nya avantgardistiska litterära strömningarna vid sekelskiftet och i början av 1900-talet vilkas experimentella inriktning kommit att prägla stora delar av århundradets senare litteratur. I vidare mening kan avses riktningar som generellt betonar modernitet i opposition mot en given

(43 av 303 ord)

Konst

Modernism inom konsten avser den gestaltningskaraktär och konstteori som utvecklades och dominerade den nyskapande bildkonsten under skedet ca 1905–60 och som därefter fortsatt att prägla en huvuddel av konstproduktionen. Modernismen omfattar bl.a. riktningar som expressionism, fauvism, kubism och

(38 av 267 ord)

Arkitektur

Begreppet modernism används i arkitekturen på skiftande sätt; i princip bör

(11 av 76 ord)

Musik

Under de flesta musikaliska stilperioder har man sökt skäl och berättigande av förändringar i traditionen. Den gemensamma nämnaren i den mångskiftande modernismen, som i grova drag sammanfaller med 1900-talet, är däremot att stilgreppens berättigande söks i deras originalitet och nyhetsvärde. Perioden har

(42 av 297 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Björn Linn
  • Ingemar Algulin
  • Kjell A. Johansson
  • Sven Sandström
  • Tore Eriksson

Litteraturanvisning

Allmänt:
M. Berman, Allt som är fast förflyktigas (svensk översättning 1987).
Litteratur:
M. Bradbury & J. McFarlane (utgivare), Modernism 1890–1930 ( eng., 1976);
F.R. Karl, Modern and Modernism ( 1985);
P. Luthersson, Modernism och individualitet ( 1986);
P. Luthersson, Svensk litterär modernism ( 2002);
R. Poggioli, The Theory of Avant-Garde ( engelsk översättning 1971).
Musik:
U. Dibelius, Moderne Musik 1–2 ( 1966–88);
P. Griffiths, Modern Music: The Avant Garde since 1945 ( 1981).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, modernism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/modernism