Wirén studerade i Stockholm 1926–31 och i Paris 1931–34. De franska impulserna ledde honom till en nyklassicistisk, diverterande stil i verk som Sinfonietta opus 7 (1934) och Serenad för stråkorkester (1937), vilket är hans mest spelade verk. Till samma period hör pianotrion opus 6 (1933). I ett senare skede