I samband med en djup men kortvarig lågkonjunktur föll konsumentpriserna 25 % 1921 och 13 % 1922. Krisen följde på den prisuppgång som skedde 1919–20, då en krigsbetingad efterfrågan avlöstes av en stark civil efterfrågan. Denna kunde inte tillfredsställas på grund av störningar inom transportväsen och arbetsmarknad, och förväntningar om stigande priser