Demosthenes framstod redan för Cicero och sedan ända in i 1800-talet ej blott som forntidens störste talare utan även som en politisk och moralisk förebild: den outtröttlige, obesticklige ivraren för det egna folkets väl, den oförsonlige motståndaren till makedoniernas ”barbariska” despoti (representerad först av Filip II, sedan av dennes son,