diod
diod (av di- och grekiska hodoʹs ’väg’), halvledardiod, halvledarkomponent med två elektroder, anod och katod, och med en likriktande, ickelinjär ström–spänningskarakteristik.
Dioden består av en halvledare med ett område av p-typ och ett område av n-typ, en så kallad pn-övergång. I framriktningen (positiv spänning mellan anod och katod) leder dioden ström när spänningen överstiger en viss tröskelspänning (cirka 0,7 V i kiseldioder). I backriktningen (negativ spänning mellan anod och katod) leder den inte ström,
Information om artikeln
Medverkande
Kjell O Jeppson, Per-Olof Fagerström
Källangivelse