dotation
dotation (medeltidslatin dotaʹtio, av latin dos ’hemgift’), i den romerska rätten tilldelandet av hemgift åt en kvinna som skulle ingå äktenskap.
Då termen senare upptogs i den kanoniska rätten kom den att beteckna förlänandet av gods eller inkomstgivande rättigheter till kyrkor och fromma stiftelser. I sentida rättssystem, framför allt i tysk och i fransk rätt, används termen dotation om anslag och gåvor till stiftelser eller förtjänta statsmän och fältherrar.
Information om artikeln
Källangivelse