elektricitet
elektricitet (franska électricité, till nylatin eleʹctricus, till latin eleʹctrum, av grekiska
(11 av 44 ord)Tidig historia
Teorin för elektricitet och magnetism hör till de stora upptäckterna under 1800-talet, men en del fenomen har varit kända länge. Omkring 600 f.Kr. kände t.ex. Thales från Miletos till bärnstenens egenskaper. Sådan friktionselektricitet har sannolikt varit känd ännu tidigare. Märkligare är fynden av lerkärl med ”metallelektroder” som
(47 av 331 ord)Elektrostatik
Ett misslyckat experiment ledde till den första upptäckten av lagen för växelverkan mellan två laddningar. Benjamin Franklin släppte små korksmulor i en laddad metallskål. Tanken var att smulorna skulle
(29 av 207 ord)Elektrodynamik och magnetism
En sammanfattning av kunskaperna vid 1700-talets slut får man i ”Möjeligheten at förekomma åskans skadeliga verkningar”, Torbern Bergmans inträdestal i Vetenskapsakademien 1764. Han beskriver de iakttagelser som visat att blixten är en elektrisk urladdning och nämner att man i några fall observerat att järnföremål magnetiserats av sådana urladdningar. Bergman redogör också för teorierna om elektricitetens natur. Enligt fransmannen C.F. Du Fay består den av ett ”fint högst verksamt och flytande väsende”. Han konstaterade att det finns två slag, glaslik och hartslik
(81 av 895 ord)Fältbegreppet
Newtons gravitationslag och Coulombs lag för den elektrostatiska växelverkan illustrerar styrkan i en abstrakt matematisk framställning. Utan någon konkret modell för att beskriva hur krafterna verkar
(26 av 183 ord)Maxwells teori
James Clerk Maxwell var välutbildad och hade en annan social bakgrund än Faraday. Fysiken skapade dock ett starkt band av förståelse mellan dem. Maxwell gav en matematisk form åt Faradays idéer om fält. I det första arbetet från 1856 använde Maxwell vissa
(42 av 287 ord)En kvalitet hos materien
När materiens atomistiska struktur klarlades under 1900-talet fann man att de fysiska och kemiska egenskaperna hos materien, från atomer och molekyler till levande celler, bestäms av de elektriska krafterna. Undantag är den starka och den svaga växelverkan i atomkärnans inre och gravitationen som dominerar processer alltifrån tyngdkraftens verkan på jorden till kosmologin.
Två klasser av laddade partiklar bygger upp materien (se atom). Alla inom den ena klassen repellerar
(68 av 480 ord)Grundstorheter och enheter
Fysikens storheter sammansätts av ett fåtal grundstorheter. Grundstorheterna kan väljas på olika sätt, och i den först utvecklade delen av modern fysik, den klassiska mekaniken, väljer man grundstorheterna längd, tid och massa. I elektricitetsläran krävs ytterligare en storhet. Coulombs lag ger ett samband mellan mekanikens grundstorheter och elektrisk laddning. Den elektriska laddningen väljs som grundstorhet för det s.k. elektrostatiska enhetssystemet.
Ett annat sätt att knyta samman mekanikens och elektricitetslärans storheter är att använda Ampères upptäckt inom elektromagnetismen. Två parallella långa elektriska
(81 av 651 ord)Problem och möjligheter
Gränserna för Maxwellteorins och kvantelektrodynamikens giltighet har diskuterats. Försök att beskriva t.ex. en elektron som en mycket liten laddad partikel leder till svårigheter som fortfarande i grunden är olösta, även om forskare i s.k. renormeringsteknik
(35 av 249 ord)