magnetism
magnetism (av magnet), fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse. Detta gäller inte endast elektriska maskiner och liknande. Magnetismen i till exempel permanentmagneter
(29 av 207 ord)Grundstorheter, enheter och magnetiska lagar
Det magnetiska fältet kan representeras av magnetiska kraftlinjer. Den sammanlagda mängden kraftlinjer som passerar en yta, magnetiska flödet Φ, har i SI enheten weber, Wb (voltsekund, Vs). Magnetiska flödestätheten B utgör det magnetiska flödet per area och är den vanligen använda storheten för magnetfält. Dess enhet är Wb/m2 (Vs/m2), vilken fått namnet tesla (T). En äldre enhet är gauss, Gs (G), med relationen 1 T = 104 Gs. Den
(69 av 486 ord)Atomär magnetism
Den atomära magnetismen beror ytterst på att elektronen själv är en magnetisk dipol. Elektronen har en kvantmekanisk egenskap, ett spinn, med ett kvanttal s = ½. Till detta hör
(29 av 193 ord)Magnetism hos olika ämnen
Materiens inre struktur avgör hur olika ämnen förhåller sig till magnetisk
(11 av 27 ord)Diamagnetism
De flesta ämnen har inget magnetiskt moment. Om man lägger på ett magnetfält
(13 av 89 ord)Paramagnetism
Ämnen innehållande atomer med ofyllda inre elektronskal och ett magnetiskt moment kallas paramagnetiska. Eftersom de atomära dipolerna är
(18 av 128 ord)Ferro-, ferri- och antiferromagnetism
Några ämnen är i sig själva kraftigt magnetiska (till exempel järn, kobolt, nickel). I dessa fall verkar mellan närbelägna atomer speciella, kvantmekaniska utbyteskrafter som kan vara positiva eller negativa. Vid positiva utbyteskrafter riktas de atomära dipolerna parallellt med varandra, och i områden av makroskopisk storlek, magnetiska domäner, är alla atomära magneter upplinjerade. En kraftig spontan
(55 av 389 ord)Tekniskt viktiga magnetiska material
De ferro- och ferrimagnetiska materialen är av stor teknisk betydelse, eftersom de har en spontan magnetisering med stor magnetisk kraftverkan. Magnetiseringen har en komplicerad matematisk form och illustreras därför bäst med hystereskurvan. Denna kan ritas med magnetiseringen M eller med flödestätheten B i materialet som funktion av den pålagda fältstyrkan H. För tekniska beräkningar väljer man
(56 av 399 ord)Mjukmagnetiska material
För järnkärnan i en transformator genomlöps hysteresslingan en gång för varje period av växelströmmen samtidigt som de atomära magneterna vrids fram och åter. Energiförlusten för varje period anges av hysteresslingans area. Denna area beror dels
(35 av 243 ord)Hårdmagnetiska material
Hårdmagnetiska material ska ha stor koerciv fältstyrka, vilket innebär hög anisotrop energi. Många av dem har i sin kristallina byggnad en huvudaxel utefter vilken de atomära magneterna är fast förankrade. Andra material består av mycket små långsmala partiklar, som var och en är en magnetisk domän. Vid den pulvermetallurgiska tillverkningen riktas dessa partiklar med ett
(55 av 388 ord)Magnetostriktion
Magnetorestriktion är en formförändring hos ferromagnetiska material då de magnetiseras. Vid magnetisering
(12 av 79 ord)Magnetiska vätskor
De första magnetiska vätskorna framställdes på 1940-talet och bestod av mikrometerstora järnpartiklar uppslammade i olja. Under inverkan av ett magnetfält stelnade massan genom att partiklarna blev
(26 av 185 ord)Historik
Ordet magnetism kan härledas till området Magnesien i Thessalien, där man redan på 800-talet f.Kr. bröt magnetit, Fe3O4. Dennas förmåga att dra till sig föremål av järn beskrevs tidigt. Magnetism användes först till sjöss i kompasser av magnetit eller magnetiserat järn, troligen samtidigt i såväl Kina som Europa under 1100- eller 1200-talen.
En tidig vetenskaplig undersökning av
(57 av 424 ord)