entropiʹ (bildat analogt med energi till en- och grekiska tropēʹ ’förändring’, egentligen ’vändning’), mått på ett systems värme (mängd

(19 av 134 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Termodynamisk definition

Entropin är en tillståndsfunktion, det vill säga den är beroende endast av tillståndet (tryck, temperatur) hos ett system, inte av på vilket sätt tillståndet uppnåtts. Entropiskillnaden mellan två tillstånd är följaktligen

ΔS = S2 − 

(35 av 259 ord)

Statistisk definition

Ludwig Boltzmann såg i entropibegreppet ett uttryck för sannolikheten att finna en given fördelning hos rörelsemängderna hos partiklarna i ett betraktat system. Han presenterade 1896 en formel för beräkning av entropi, S:

S = k ln W

där k = 1,381·10–23 J K–1 är Boltzmanns konstant och W är det antal olika sätt på vilka energin hos systemet kan erhållas genom omarrangemang av atomerna och molekylerna

(66 av 463 ord)

Entropisk kraft

Om en process (till exempel en kemisk reaktion) kommer att ske i en viss riktning avgörs av såväl entalpiförändring (ändring i bindningsenergi eller molekylär växelverkan, se entalpi) som statistiska faktorer (entropiändring). Vid konstant temperatur och tryck sker processen i sådan riktning att Gibbs fria energi

G = H – TS

(där H och S är entalpi respektive

(57 av 403 ord)

Spontana processers termodynamik

Entropibegreppet är fundamentalt inom teorin för spontana (irreversibla) processer och för förståelsen av hur organiserade så kallade dissipativa strukturer och liv kan uppstå i ett system med energiflöde (till exempel solljuset

(31 av 218 ord)

Medverkande

  • Bengt Nordén
Källangivelse
Nationalencyklopedin, entropi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/entropi