fana (likabetydande lågtyska vane (tyska Fahne), ursprungligen ’tygstycke’), en på stång fästad duk (flagga), avsedd

(15 av 103 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

I krig fungerade fanor förr dels som signalmedel för stridsledningen, dels som samlings- och igenkänningstecken för truppernas sammanhållning. De äldsta vittnesbörden om förekomst av föregångare till fanor i strid är från förhistorisk tid. De bestod då

(36 av 253 ord)

Svenska regementsfanor

Truppfanor är i Sverige kända från förra hälften av 1500-talet. Den taktiska enheten inom fotfolket var då fänikan; varje sådan hade en fana som också benämndes fänika. Formatet var mycket stort. Av bevarade räkenskaper framgår att tyget till en enda fänika kunde vara 4 m×4 m. När Gustav II Adolf omorganiserade armén och

(53 av 364 ord)

Medverkande

  • Jan von Konow

Litteraturanvisning

C. Thor, ”med fanorna i täten” ( 1982);
L. Törnquist, Svenska arméns fanor ( 1987);
E. Wettergren, ”Vår tids svenska fanor”, Meddelanden från Riksheraldikerämbetet 10 ( 1945).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fana. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fana