Fejderätten, som var vanlig under medeltiden i bl.a. Frankrike och Tyskland, var en kvarleva av den i äldre tid tillåtna självhämnden och självtäkten. Den var en följd av stats- och furstemaktens oförmåga att i feodalismens århundraden kunna tillförsäkra medborgarna deras rättigheter.