fridslagstiftning
fridslagstiftning, lagar till skydd för frid och rättstrygghet i samhället. Utfärdandet av dessa lagar präglade i hög grad den medeltida lagstiftningen alltifrån slutet av 900-talet såväl på den europeiska kontinenten som i de nordiska länderna. Föreställningen att det ålåg fursten i ett land att se till att frid och ordning rådde i landet möter man redan i frankiskt källmaterial från 600-talet. Germanerna tycks ha upptagit tanken på kungen som freds- och fridsfurste från kristendomen.
Det var också från kyrkan initiativet
(80 av 655 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
K. Kroeschell,
Deutsche Rechtsgeschichte 1 (
bis 1250) (
1992);
S.U. Palme, ”Fridslagstiftning”,
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (
1956–78);
E. Sjöholm,
Sveriges medeltidslagar: Europeisk rättstradition i politisk omvandling (
1988);
G. Åqvist,
Frieden und Eidschwur: Studien zum mittelalterlichen germanischen Recht (
1968).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
fridslagstiftning.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fridslagstiftning