folkvisa
folkvisa (efter tyska Volkslied), anonym visa som inte föreligger i auktoriserad urform utan endast i ett antal varianter, uppkomna i muntlig tradition. Det moderna intresset för folkvisor uppstod under förromantiken i uttrycklig motsättning till upplysningstidens klassicistiska smak. Av betydelse blev inte minst den keltiska diktningen i form av James
(49 av 348 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Kategorier
Folkvisan kan grupperas i genrer och kategorier med avseende på form, stil, innehåll, funktion, spridningssätt, ålder och
(17 av 119 ord)Källor
Folkvisornas fixering i skrift berodde länge på tillfälligheter. Ballader, skämtvisor, kärlekslyrik och andliga visor nedskrevs i bevarade visböcker från 1500- och 1600-talen. I skillingtryck
(24 av 166 ord)Medverkande
Litteraturanvisning
A.-M. Häggman (utgivare),
Visa och visforskning (
1974);
M. Lantz,
Folkets visor (
1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
folkvisa.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkvisa