G. deltog redan 1731 i oppositionen mot Arvid Horn. Sedan hattpartiet fått sitt genombrott vid riksdagen 1738–39 blev G. en av de huvudansvariga för partiets finanspolitik. Som ordförande i bankofullmäktige utnyttjade han möjligheterna att bevilja sig själv krediter för den egna bruksrörelsen.