germaner
germaner (latin Germaʹni, ett omdiskuterat ord, troligen av keltiskt ursprung), från
(11 av 75 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Historia
Germanerna formades troligen som etniska grupper i Nord- och Mellaneuropa under de fem sista seklen f.Kr. Deras huvudnäring var boskapsskötsel och jordbruk. Stammar och stamförbund styrdes av kungar och krigsledare valda ur stammens övre skikt, men en folkförsamling av fria män var länge
(43 av 303 ord)Religion
De äldsta litterära källorna till den förkristna religionen finns hos Caesar och Tacitus. Deras uppgifter
(15 av 101 ord)Konst
Ett särpräglat konsthantverk (bl.a. dräktspännen och berlocker) influerat av provinsialromerska former, möjligen
(12 av 83 ord)Medverkande
Litteraturanvisning
H. Beck (utgivare),
Reallexikon der germanischen Altertumskunde (2:a upplagan
1973–);
H. Beck (utgivare),
Germanenprobleme in heutiger Sicht (
1986);
G. Mildenberger,
Sozial- und Kulturgeschichte der Germanen (2:a upplagan
1977);
E.A. Thompson,
The Early Germans (
1965);
R. Wenskus,
Stammesbildung und Verfassung (
1961).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
germaner.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/germaner