glasindustri, industrigren inom mineralvaruindustrin. Branschen identifieras utifrån den gemensamma basen av råvaror som huvudsakligen importeras; kvartssand från Belgien, soda från Tyskland, Nederländerna och Belgien samt kalk från Danmark. De tre stora produktområdena är tillverkning av planglas (fönsterglas, isolerrutor

(38 av 270 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Glasmanufaktur före 1900

Först på 1700-talet uppstod i Sverige en decentraliserad glasmanufaktur, organiserad som förlagsindustri (se förlagssystem), som specialiserade sig på tillverkning av bruksföremål. Kungsholmens bruk i Stockholm (1688–1815) var med sin mer exklusiva produktion länge den ledande tillverkaren. De nya

(38 av 266 ord)

Planglasindustrin

Vannaugnarna var ett första steg mot stordrift vid tillverkningen av fönsterglas, men helt avgörande för branschutvecklingen under 1900-talet har varit de förändringar i produktionstekniken som ägde rum dels under 1920-talet, dels under 1970-talet. Efter första världskriget övergick de utländska konkurrenterna, av vilka de belgiska var de viktigaste,

(47 av 329 ord)

Förpackningsglas

Med ökad efterfrågan på olika slags förpackningsglas koncentrerades tillverkningen vid vissa glasbruk under senare delen av 1800-talet på buteljer, flaskor och glasburkar, samtidigt som flera nyetableringar av rena buteljglasbruk ägde rum. Den tullfria brittiska marknaden var av särskild betydelse för den export som växte fram. Till de största buteljbruken i början av 1900-talet hörde Surte (etablerat 1862), Liljedals i Värmland

(60 av 428 ord)

Hushålls- och prydnadsglastillverkningen

Hushålls- och prydnadsglastillverkningen äger rum vid de traditionella glasbruken, i vilka familjeägandet fortfarande spelar en viss roll. Tillverkningen är mycket arbetsintensiv med starka hantverksmässiga inslag. Manuell blåsning används ännu i stor utsträckning, vilket tillsammans med efterbehandling i form av slipning, polering etc. ställer speciellt höga krav på manuella färdigheter och yrkesskicklighet.

Den ökade konkurrensen från utländska tillverkare föranledde flera bruk att profilera sig

(63 av 445 ord)

Medverkande

  • Håkan Lindgren
  • Jan Jörnmark

Litteraturanvisning

Jan Erik Anderbjörk (redaktör), Kosta glasbruk 1742–1942 ( 1942);
Planglasindustrin, utgiven. av SIND ( 1980);
Manuella glasbruk i strukturomvandling, utgiven av SIND ( 1980);
Olle Krantz, ”Svensk glastillverkning i historiskt perspektiv”, Meddelande från Ekonomisk-historiska institutionen Lunds Universitet 44 ( 1986);
Olof Nordström, Svensk glasindustri 1550–1960 ( 1962);
Bertil Waldén, Hammars glasbruk 1854–1954 ( 1954).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, glasindustri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/glasindustri