Genom oavbruten bön, framför allt den s.k. Jesusbönen, nås ett tillstånd av gudomlig stillhet och en förmåga att se det gudomliga oskapade ljuset. Andningens och hela kroppens medverkan i bönen betonas. Gregorios Palamas förde på 1300-talet hesychasmens talan mot ett västligt influerat motstånd.