frihet
frihet, centralt begrepp i etik och politisk filosofi. Begreppet får sin betydelse i etiken därigenom att det är naturligt att tänka sig att om personer inte har frihet att vilja och handla, så kan de heller inte ställas till ansvar för sina handlingar och rätteligen inte belönas och bestraffas för att de handlar rätt respektive fel. Det finns två huvudtolkningar av denna för ansvar erforderliga frihet: enligt kompatibilismen är den förenlig med determinism, tesen att allt som sker har en
(80 av 816 ord)Negativ och positiv frihet
Den politiska filosofin brukar skilja mellan negativ och positiv frihet. Den som framhävde och renodlade de olika frihetsbegreppen var den liberala rysk-brittiska filosofen, Isaiah Berlin. De kan grovt delas in i en anglosaxisk, liberal tradition respektive en kontinental tradition.
Den negativa friheten innebär frihet från externt förtryck, från fysiska och juridiska hinder. Vi är fria så länge vi inte hindras från att uppfylla
(63 av 444 ord)Viljans frihet från religionshistorisk synpunkt
Gränserna mellan människans fria vilja i vardagslivet respektive i frälsningssammanhang kan vara flytande. Människans ansvar, skuld, straff och belöning beror på om hon har möjlighet att fritt välja. Men detta fria val tycks komma i konflikt med tron på en allsmäktig Gud, som
(43 av 301 ord)Frihet i kristen teologisk reflexion
Föreställningen om en personlig, andlig frihet är central i kristen teologisk reflexion. Den är också relaterad till den filosofiska diskussionen om viljans frihet liksom till den politiska filosofins diskussion om fri- och rättigheter. Det rör sig om tre olika frihetsbegrepp som dock har ett nära samband med varandra.
Augustinus gav med skriften ”De libero arbitrio” (389; ”Om den fria viljan”) upphov till en diskussion som kom att sträcka sig genom hela medeltiden och reformationstiden: Hela vår tillvaro är skapad
(79 av 1066 ord)