Efter konstnärligt genombrott i Albert Ranfts teatersällskap på 1890-talet var Borgström en framträdande aktris vid Dramaten 1900–12 och 1920–38, uppskattad för skarpskurna, psykologiskt finstämda tolkningar. Hon gick sedan över till film, där hon visade en gestaltningsförmåga anpassad till mediet, t.ex. i titelrollen i Victor Sjöströms ”Ingeborg Holm” (1913). Totalt gjorde