hårdekoration
hårdekoration utgörs ofta av konstfärdigt arbetade hårnålar, spännen, kammar och band med praktisk funktion, men har genom tiderna också bestått av smycken, blommor, spetsar, fjädrar m.m., vilka kunnat ha en symbolisk karaktär, understrukit en viss status eller enbart burits för att framhäva en frisyr och få den att korrespondera med dräkten i övrigt.
Dekorationerna har även kunnat dölja en övergång mellan eget hår och löshår. I vissa fall var hårdekorationen reglerad; så t.ex. hörde uppstående strutsplymer i frisyren till klädseln för de damer som presenterades vid hovet i Storbritannien, en sed som tillkom under 1700-talet och levde kvar till andra världskrigets slut.
Information om artikeln
Medverkande
Malin Birch-Jensen
Källangivelse