imperativ
iʹmperativ (latin (moʹdus) imperatiʹvus ’befallande (modusform)’, av iʹmpero ’befalla’, ’föreskriva’), modus som anger uppmaning, förbud, vädjan, råd etc.
I satser med imperativ är subjektet (som syftar på lyssnaren) ofta underförstått: Skynda dig! Skynda er! I svenskan är imperativformen identisk med verbets presensstam: hoppa!, vänd!, se!, skriv!, spring!
Information om artikeln
Källangivelse