Det är vanligt i länder med tvåkammarsystem, där den övre kammaren ofta utses av kommunala eller regionala församlingar. I Sverige utsågs under tvåkammarsystemets tid (1867–1970) första kammaren av landstingen och de större landstingsfria städernas stadsfullmäktige. Genom rösträttsstreck och valbarhetscensus baserade på inkomst och förmögenhet kom första kammaren länge att representera