inkvisitorisk process
inkvisitorisk process (till inkvirera, av inquiʹro ’(under)söka’, ’(ut)forska’, ’fråga efter’, ’söka bevis’), den form av rättskipning där domaren både utreder och dömer och där den åtalade eller den rättssökande parten inte har någon egentlig motpart.
Förfarandet präglas av officialprincipen med dess frihet för domaren att vidta de åtgärder han finner lämpliga. Det främsta exemplet på en inkvisitorisk process är den kontinentala straffprocessen fram till början av 1800-talet.
Information om artikeln
Källangivelse